Debatt

Gröna omställningen beroende av tillgången till kritiska råmaterial

Om vi fortsätter bygga vår gröna omställning på metaller och mineral från odemokratiska länder blir omställningen, precis som Vetonu skriver, ”en smutsig historia”. Det skriver Svemin i en replik.

Införande av veto som ger enskilda individer möjlighet att avgöra om samhällsviktiga projekt är mycket långt ifrån demokratiska principer, skriver debattören.
Införande av veto som ger enskilda individer möjlighet att avgöra om samhällsviktiga projekt är mycket långt ifrån demokratiska principer, skriver debattören.Foto: Patrick Trägårdh/TT
Maria Sunér
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Takten i den gröna omställningen är direkt relaterad till tillgången på kritiska råmaterial. Det slår såväl Världsbanken som Internationella Energimyndigheten fast i var sin tung rapport som tydligt visar på det ökade behovet av kritiska mineral i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Det finns mycket att säga kring den kravlista nätverket för fram. 

Samtidigt kan vi inte fortsätta bygga vår gröna omställning på metaller och mineral från odemokratiska länder med svag, eller obefintlig, miljölagstiftning. För att inte tala om omfattande brister i arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. För då blir den gröna omställningen, precis som Vetonu skriver i Altinget, ”en smutsig historia”.

Läs också

Avvägningar mellan olika intressen

Sverige har tack och lov en berggrund som är rik på metaller och mineral, framför allt jämfört med övriga Europa. En gång i tiden lade den grunden till vårt framväxande välfärdssamhälle, i dag är det med och bygger det gröna samhället. Trots en ökad tjänstefiering av samhället är det fortfarande berggrunden, som utgör stommen i Sveriges verkliga ryggradsindustrier.

Nu är det ju så att mineraliseringar (där metaller kan utvinnas ur berggrunden) inte kan flyttas, utan måste brytas där de en gång bildades om vi ska kunna försörja samhället med metaller. Den frågan är komplex och innebär ofrånkomligen avvägningar mellan olika intressen. Just därför finns minerallagen. Vår svenska minerallag har tillkommit enligt precis samma demokratiska principer som annan svensk lagstiftning.

Uppropets kravlista

Nätverket Vetonu har tillsammans med 180 organisationer skrivit under ett upprop som vänder sig emot den europeiska gröna given och EU:s ”ohållbara planer”. Det finns mycket att säga kring den kravlista nätverket för fram. Vi väljer att lyfta några av punkterna.

Införande av veto som ger enskilda individer möjlighet att avgöra om samhällsviktiga projekt som skapar arbetstillfällen för hundratals, kanske tusentals människor, står för skatteintäkter som kan finansiera den offentliga sektorn och stötta föreningslivet, ger metaller som bygger samhällen, sjukvård och vardag – det är mycket långt ifrån demokratiska principer.

Att upplösa den europeiska råvarualliansen ERMA vore direkt kontraproduktivt. ERMA välkomnar representanter från olika grupper, inklusive NGO:er. Syftet är att skapa forum för meningsutbyte på sakliga grunder. Sånt som är självklart i ett demokratiskt samhälle där man värnar om allsidig dialog och vetenskaplighet till grund för beslutsfattande. Vetonu är välkomna att söka om medlemskap på samma grunder som andra, om de tycker att de kan bidra.

Metaller är väl lämpade för den cirkulära ekonomin, de är grundämnen och kan återvinnas gång på gång. Men återvinning kommer inte lösa behoven för att klara klimatet. Samma studie från Världsbanken, som refereras ovan, visar att även om återvinningen skulle öka till 100 procent år 2050 så minskar detta bara behovet av primära råvaror med 15–30 procent. Återvinning är alltså långt ifrån tillräckligt. Det är inte antingen eller. Det är både och. Takten i den gröna omställningen är som sagt direkt relaterad till tillgången på kritiska råmaterial. Hur man än försöker så kan man kan inte återvinna en kopparatom och få ut två nya.

Är politikerna beredda att ta ansvar?

Avslutningsvis, Vetonu ställer sig frågan om de vågar hoppas att EU-parlamentarikerna ”tar täten när det gäller att reglera användandet och utvinning av metaller och mineral”. Vi vill i stället fråga om vi vågar hoppas på att samma EU-parlamentariker är beredda att ta ansvar? Ansvar för att vi faktiskt behöver metaller och mineral både för livet i dag och i morgon, och att vi därför är beredda att göra avvägningarna mellan olika intressen här i Europa i stället för att överlåta det till att skötas av icke-demokratiska och icke-transparenta stater.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00