Debatt

"EU:s klimatmål borde skärpas"

DEBATT. EU-kommissionen har nu lagt fram ett förslag på hur EU:s klimatmål om minskade utsläpp med 40 procent till år 2030 ska uppnås. Men det är ett mål som inte tar höjd för Parisavtalets strävan om en global temperaturökning på max 1,5 grader, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed som anser att EU:s klimatmål borde skärpas.

Mot bakgrund av den nya målsättningen i Parisavtalet borde EU skärpa sitt klimatmål. Målsättningarna i både den handlande och icke-handlande sektorn måste ses över, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed.
Mot bakgrund av den nya målsättningen i Parisavtalet borde EU skärpa sitt klimatmål. Målsättningarna i både den handlande och icke-handlande sektorn måste ses över, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed. Foto: Foto: Energiföretagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Pernilla Winnhed
Vd, Energiföretagen Sverige

Den 22 april i år skrev över 170 länder under det klimatavtal som de tidigare enats om i Paris i slutet av förra året vid COP21. Avtalet innehåller ett långsiktigt mål om att hålla den globala temperaturökningen nere till maximalt 2 grader, med sikte på att understiga 1,5 graders global temperaturökning.

EU:s klimatmål är sedan tidigare att minska utsläppen med 80–95 procent till år 2050 och för år 2030 finns ett mål på minus 40 procent jämfört med år 1990. Det sistnämnda målet baseras på en färdplan inom EU utifrån en global temperaturökning på max 2 grader.

Parisavtal borde skärpa EU-målen

Mot bakgrund av den nya målsättningen i Parisavtalet borde EU skärpa sitt klimatmål. Det innebär att målsättningarna både i den handlande och icke-handlande sektorn måste ses över. Frågan är aktuell eftersom en översyn av utsläppshandelssystemet (EU ETS) just nu pågår och att EU-kommissionen den 20 juli presenterade ett förslag till fördelning av det EU-gemensamma målet i den icke-handlande sektorn (transporter, bostäder, jordbruk med mera).

För den icke-handlande sektorn får Sverige, tillsammans med Luxemburg, det tuffaste målet av EU-länderna. Men Miljömålsberedningen presenterade i juni ett ännu tuffare mål för Sverige. EU-kommissionens nya förslag ser därmed ut att inte få någon större betydelse för svenska aktörer. Energiföretagen Sverige anser att EU:s utsläppshandelssystem behöver skärpas så att utsläppsminskningstakten i systemet höjs till 2,6 procent per år istället för EU- kommissionens tidigare takt på 2,2 procent. På motsvarande sätt behöver utsläppsmålsättningen för den icke-handlande sektorn ses över.

Inför översyn vart femte år

Energiföretagen anser också att både utsläppshandelssystemet och regleringen av utsläpp i den icke-handlande sektorn behöver anpassas till Parisavtalets 5-åriga översynsplan. Översynen syftar bland annat till att stämma av hur världens samlade åtaganden för utsläppsminskningar ligger till i förhållande till den globala temperaturökningen. I direktivförslaget som reglerar den icke-handlande sektorn finns en översynsklausul, men den är ganska övergipande. I utsläppshandelsdirektivet saknas en sådan klausul.

Svenska el- och fjärrvärmeföretag arbetar varje dag med nya projekt och investeringar som bidrar till ett mer koldioxidsnålt och miljöanpassat energisystem. Nyligen invigdes Fortums nya bioeldade kraftvärmeverk i Värtahamnen i Stockholm. I Västerås kraftvärmeverk har Mälarenergi målet att till 100 procent använda återvunna och förnybara bränslen år 2020. Vattenfalls mål i Uppsala är en koldioxidneutral värmeproduktion år 2030.

Enbart dessa tre projekt innebär tillsammans minskade utsläpp med över 600 000 ton koldioxid per år och en utfasning av bränslen som kol, torv och olja. I anläggningarna produceras dessutom el och värme med låga koldioxidutsläpp som kan bidra till att minska utsläppen i andra sektorer, som bostäder och transporter.

EU måste gå i takt med globala mål

Energiföretagen Sveriges medlemmar har ambitionen att bidra än mer framöver till våra nationella, europeiska och globala miljömål. Vi ser stora möjligheter i till exempel elektrifiering av transporter och industri, och att ta till vara mer spillvärme i fjärrvärmeverksamhet. Men en viktig förutsättning för att vårt bidrag ska få verklig effekt, är att våra politiker ser till att EU-regelverket är i linje med de globala målsättningarna. Alla dessa ambitioner rimmar med en skärpning av EU:s klimatmål.

Dokumentation

Debatt om EU:s klimatförslag, läs tidigare inlägg:

"Regeringen har spelat bort korten i klimatpolitiken"
Stora utsläppsländer som Polen och Bulgarien slipper undan när svenska regeringen spelat bort korten i klimatpolitiken. Sverige och klimatet är förlorarna i EU-kommissionens förslag till hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan medlemsländerna, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M).

Delta i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson ola@altinget.se

 

EU-kommissionen kräver mest av Sverige
Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till hur EU ska leva upp till sitt åtagande enligt Paris-avtalet. Förslaget innehåller en bördefördelning mellan medlemsländerna för de sektorer som inte om fattas av EU:s utsläppshandel, exempelvis transporter och jordbruket. Sverige och Luxemburg ska, enligt förslaget, minska utsläppen med 40 procent till år 2030, jämfört med 2005 års nivåer.

Bulgarien behöver inte minska utsläppen alls och Rumänien med två procent. Se hela EU-kommissionens förslag till bördefördelning här.

Regeringen har skickat ut EU-kommissionens förslag på en snabb remissrunda inför höstens EU-förhandlingar, sista svarsdatum är den 23 september:

Remiss av förslag till Europaparlamentets och rådets förordning COM (2016) 482 om ansvarsfördelningsförordning


Nämnda personer

Pernilla Winnhed

Chef Avdelningen för näringspolitik och företagande hos LRF, styrelseledamot Sweden Food Arena
Ekon. kand (Örebro uni. 1995)

Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget