Debatt om biogas: Stärk kommunernas roll

DEBATT. Kommunerna spelar en viktig roll i biogasens värdekedja. Mer fokus och stöd behövs för att realisera biogasens fulla potential, skriver Klimatkommunernas styrelse genom Lennart Bondeson (KD) och Ann-Christin L Frickner (C).

Lennart Bondeson (KD)
Ordförande, Klimatkommunerna
Ann-Christin L Frickner (C)
Vice ordförande, Klimatkommunerna


Kommuners roll som producenter och användare av biogas kan och bör stärkas. Det betonar Klimatkommunerna i sitt remissvar på den statliga utredningen ”Mer biogas! För ett hållbart samhälle”. Regeringen har tillsatt utredningen för att kartlägga biogasens nytta som resurs och hur den kan främjas framöver.

Det är bra – för nyttorna med biogas är många. Utöver klimatnyttan kan biogassatsningar bidra till återcirkulering av växtnäringsämnen och minskad övergödning, förbättrad biodiversitet och markkvalitet, minskad lukt från gödsel, möjligheter för landsbygdsutveckling, industriell utveckling, hållbar näringspolitik och försörjningstrygghet.

Tydliga och trygga spelregler

Kommunerna spelar en viktig roll i biogasens värdekedja. De hanterar avfall som kan bli substrat för biogasproduktion, de producerar biogas och de upphandlar och köper in biogas som drivmedel.

Det är glädjande att biogasen nu lyfts på nationell nivå i en gedigen utredning, och i och med det ges ökad status. Mycket av spotlighten i klimatpolitiken och hos de stora marknadsaktörerna ligger i dagsläget på elektrifiering, och mer fokus och stöd behövs för att realisera biogasens fulla potential. Tydliga och trygga spelregler kommer förhoppningsvis att underlätta utvecklingen.

Stärk kommunernas roll 

Klimatkommunerna ser överlag positivt på de förslag som läggs fram i utredningen, men önskar att kommunernas roll stärks på följande sätt:

  • Stärk självförsörjningsgraden

Vikten av en ökad självförsörjningsgrad har i och med coronakrisen blivit tydligt. I dagsläget finns det sannolikt en större förståelse för att det oväntade kan inträffa, och att satsningar som gynnar lokala producenter av alltifrån bränsle till mat sannolikt lönar sig i längden.

Import av biogas innebär att Sverige går miste om produktionsrelaterade nyttor som gör biogas till det ”win-win-bränsle” det är. Mot bakgrund av detta borde utredningen tydligare analysera risken med att importerad biogas även fortsättningsvis kan få ett högre stöd jämfört med svenskproducerad biogas.

  • Utnyttja potentialen

Flera av Klimatkommunernas medlemmar undersöker hur gröna restprodukter, från exempelvis skötsel av parker, naturreservat och våtmarker kan bli till biogas, med nyttor för bland annat biologisk mångfald på köpet. Klimatkommunerna noterar att utredningen inte omfattar den här typen av ”gröna” substrat, och undrar varför denna avgränsning gjorts.

Möjligheten att göra biogas från olika former av vallgrödor bör också kunna uppmärksammas tydligare. Dessa har ett bra energiutbyte och bidrar till det öppna och varierade landskap som vi så gärna vill bevara. Produktionspremie borde ges även vid rötning av andra substrat än gödsel, på en nivå som är jämförbar med omgivande länders produktionsstöd.

  • Behåll skattebefrielsen

Det är mycket viktigt att undantaget för koldioxidskatt finns kvar för biogas. Koldioxidskatt ska belasta sådant som är negativt för miljön, att lägga detta på ett miljövänligt bränsle skulle ge ett signalfel som kan underminera biogasen som miljöbränsle.

Beslutskedja: Långsiktiga konkurrensförutsättningar för biogas

31/5
2018
19/12
2019
15/4
2020
30/4
2020
12/5
2020
19/5
2020

Forrige artikel Skogsindustrierna: Låt cirkulär bioekonomi leda återhämtningen Skogsindustrierna: Låt cirkulär bioekonomi leda återhämtningen Næste artikel L: Inte riksdagens uppgift att bedöma vargstammens status L: Inte riksdagens uppgift att bedöma vargstammens status