Debatt: Glöm inte godstågen – riskerar att slås ut

Gods på järnväg är ett hållbart alternativ och en väsentlig del i flertalet logistikkedjor för såväl svensk basindustri som flöden av betydelse för folkförsörjningen. Men till följd av coronavirusets effekter på samhället riskerar utvecklingen med effektiva godstransporter på järnväg halka efter, överlevnaden är redan satt på spel.

Ett växande problem

Här och nu fungerar järnvägsgodstrafiken både i Sverige och inom EU, men ett växande problem är bristen på uppställningsspår vid några större omlastningsterminaler, eftersom även små störningar i trafiken gör att vagnar behöver ställas upp på bangårdarna för att inte blockera lossnings- och lastningsspår på terminalerna.

Trafikverket behöver därför agera mer proaktivt så att inte spår är upptagna i onödan av mindre tidskritisk uppställning. Samtidigt måste godstågstrafik uppgraderas prioriteringsmässigt i Trafikverkets trafikstyrning. Ett bra exempel är Norge där godstågstrafiken nu ges företräde så att inte flöden av betydelse för folkförsörjningen störs eller hotas.

Prioriteras bättre

Det är även av stor betydelse att godstågen returlastar nödvändig export för den industri och det näringsliv som trots omständigheterna är i verksamhet. Men då behöver godstrafiken till och från kontinenten och utvalda hamnar som Trelleborg, Malmö, Helsingborg och Göteborg, inklusive terminaler i inlandet, prioriteras bättre. Det här är avgörande om järnvägen ska kunna transportera mer gods. Frågan är aktuell både nu under krisen men även mera långsiktigt.

Kräver fortsatt samverkan

Vi föreslår därför att regeringen ger Trafikverket ett riktat uppdrag att främja kombitågstrafiken, att förbereda en sådan kapacitetsförstärkning tillsammans med sektorns relevanta aktörer och vid behov starta dessa förberedelser.

Marcus Dahlsten och Tomas Arvidsson

Vi har identifierat att det finns möjlighet att öka förmågan av kombitransporter i Sverige i en situation där till exempel de renodlade vägtransporterna har brist på förare genom branschsamverkan och samarbeten, samt i viss mån koncentration av trafiken så att antalet kombitåg från södra Skåne till och från Göteborg, norra Småland och Stockholm-Mälardalen ska kunna bli fler. Men det kräver fortsatt samverkan och ett förtydligat uppdrag för Trafikverket, samt till del garantier vid kortidsförhyrning av kritisk utrustning från kontinenten såsom vagnar.

Som exempel i sammanhanget upprättades under stormen Gudrun 2005 ett mycket gott samarbete mellan dåvarande Banverket, tågoperatörerna och skogsindustrin där terminaler och virkeståg till små medel skakades fram kreativt på kort tid, en insats som fortfarande i dag långt efteråt har givit lyckosamma effekter och resultat och ökat svensk skogsindustris konkurrenskraft till gagn för såväl skogsägare, skogsindustri och samhället i stort.

"Make it happen"

Vad som nu behövs är snabba och omedelbara incitament för att möta ökade kostnader. Vi föreslår därför att regeringen ger Trafikverket ett riktat uppdrag att främja kombitågstrafiken, att förbereda en sådan kapacitetsförstärkning tillsammans med sektorns relevanta aktörer och vid behov starta dessa förberedelser. Make it happen.

Vi föreslår också att avgifterna för godståg kompenseras ned mot nära noll under minst 2020 i likhet med vad som avses beslutas inom kort i bland annat Norge. Det är rimligt att anta för gott att EU under rådande situation inte har några synpunkter på ett sådant förfarande. De lagenliga förutsättningarna finns.

Agera skyndsamt

För att möta ökade kostnader för betjäning och kapacitet vid omlastning föreslår vi att energiskatterna för el och drivmedel vad gäller omlastningsutrustning som portalkranar och reachstackers i hamnar och omlastningsterminaler sätts ned till noll i likhet med den befrielse som finns i vissa andra sektorer inklusive drivmedel till järnvägsfordon. Enkelt och effektivt under rådande omständigheter.

Regeringen behöver nu agera skyndsamt så att inte järnvägsgodstrafiken slås ut och därmed blir ytterligare en sektor i kris. För i så fall förloras dessutom möjligheten att hållbart öka transportarbetet.