Debatt

Dags att agera i artskyddsfrågan, regeringen

Ett starkt och fungerande artskydd har en avgörande roll om vi ska behålla och skydda vårt unika växt- och djurliv och samtidigt minska konflikterna kring skogen. Det skriver Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF och Kjell Carlsson, styrelseordförande, Birdlife Sverige

”Att en markägare i dagsläget ibland måste stämma staten för att få ersättning är ohållbart. Det minskar legitimiteten för en viktig miljölagstiftning”, skriver debattörerna. 
”Att en markägare i dagsläget ibland måste stämma staten för att få ersättning är ohållbart. Det minskar legitimiteten för en viktig miljölagstiftning”, skriver debattörerna. Foto: Janerik Henriksson/TT
Kjell Carlsson
Gustaf Lind
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Debatten går het om hur nationella och EU-rättsliga artskyddsregler skapar problem när markägare inte får avverka sin skog på grund av att en fridlyst art som till exempel tretåig hackspett bor där. Dessutom får skogsägaren inte heller ersättning för att avstå från avverkning. I regel får markägare annars god ersättning, 125 procent av marknadsvärdet, när natur skyddas.  

Den infekterade konflikten har flera orsaker. 

Saknar rättsligt skydd

En är att svensk skogspolitik är baserad på frihet under ansvar, med få strikta miljökrav. Den är inte heller tillräckligt anpassad efter EU:s naturvårdsregelverk som har strikta lagkrav om artskydd. Sverige behöver följa dessa, men EU:s lagkrav tillämpas i låg utsträckning i skogen.

En annan konfliktorsak är att fridlysningsreglerna är lagkrav, och det kan vara svårt att ge ersättning för något som krävs enligt lag.  

Fridlysning innebär att arterna har skydd mot att fångas, dödas eller samlas in. Och att det är förbjudet att skada deras livsmiljöer. Det är dock ett mycket begränsat antal skogslevande arter som är fridlysta. De flesta arter har inte något rättsligt skydd utanför skyddade områden.  

En annan konfliktorsak är att fridlysningsreglerna är lagkrav, och det kan vara svårt att ge ersättning för något som krävs enligt lag.  

Ett tredje skäl till konflikten är att förebyggande åtgärder för artskyddet inom skogsbruket länge har saknats. Enligt EU:s regelverk finns krav på förebyggande system för fridlysta arter, vilket tydliggjorts av en dom i EU-domstolen. 

Omvänd naturvård 

Vi behöver nu se nya lösningar. Det kanske mest angelägna är att skapa system så att markägare under särskilda omständigheter får ersättning vid för stora intrång. Att en markägare i dagsläget ibland måste stämma staten för att få ersättning är ohållbart. Det minskar legitimiteten för en viktig miljölagstiftning och intresset att bevara biologisk mångfald hos markägare riskerar att minska. Det kan till och med leda till så kallad omvänd naturvård, det vill säga att markägare gallrar bort naturvärden för att missgynna arter. 

Vi ser det som ohållbart både för markägare, staten och naturen och vill se följande lösningar för att komma vidare i artskyddsfrågan:

  • En ersättningsmöjlighet bör snarast komma på plats och utformas på rätt sätt. Viktigt att ersättningen ges i en rimlig omfattning. En del kan vara statlig ersättning som ges när det behövs anpassningar som går utöver allmän hänsyn enligt miljöbalken och vida överstiger lagkrav.
  • En ökad tydlighet när det gäller lagkrav på allmän hänsyn enligt miljöbalken. Det kan också innebära behov av anpassning av brukningsmetoder.
  • Staten måste ta mer ansvar och stödja mindre markägare att kunna efterleva fridlysningsreglerna. Generellt är kraven på redovisning av naturvärden och planerad miljöhänsyn inför avverkning inom skogsbruket låga, men vid artskyddsärenden kan kunskapsansvaret för särskilt små skogsägare bli orimligt betungande.
  • Vidareutveckling av effektiva förebyggande system och reglering av att det ska finnas i lag. I regeringsuppdraget ”Artskydd i skogen – strategier och arbetssätt för förebyggande åtgärder” anges flera förslag som regeringen bör ta vidare.
  • Ökade resurser för att myndigheterna ska kunna genomföra förebyggande arbete.
  • Ökade resurser för tillsyn. I nuläget saknas ofta naturvårdsbedömning och angiven hänsyn vid avverkningsanmälningar. Vi vill se ordentliga naturvärdesbedömningar och planerad miljöhänsyn.
  • Utred nya sätt att premiera skogsägare som vill utveckla naturvärden. 
  • Uppdatera listan över nationellt fridlysta arter och låt den även fortsatt gälla för pågående markanvändning som skogsbruk.

Dagens ohållbara skogsbruk leder till en fortsatt utarmning av biologisk mångfald. Vid ökad tillämpning kan fridlysningsreglerna ge bättre miljöhänsyn, ökad andel hyggesfria brukningsmetoder och stopp för avverkning av värdefulla skogar. Miljöanpassning utifrån en art ger ofta skydd av andra värdefulla arter och naturområden. Men vi måste också återuppta fokus på att kartlägga värdefulla strukturer i naturen samt andra rödlistade och hotade arter som är viktiga för att bevara biologisk mångfald i våra skogar. 

Regeringen – vi behöver komma vidare i artskyddsfrågan och våra konkreta förslag är nödvändiga steg på vägen. Agera nu för att skydda den biologiska mångfalden i Sveriges skogar.  


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024