Brandsma: Plan för transportsektorns omställning saknas

"Det är bråttom nu – för klimatets skull". Så lyder rubriken på det underlag som Energimyndigheten nyligen lämnade in till regeringen inför nästa års forskningsproposition. Extra bråttom för svensk del är det med omställningen av transportsystemet. Det säger generaldirektör Erik Brandsma i en intervju med Altinget.

– Det är väldigt bråttom för Sverige med transportsektorn. Det är där våra utsläpp ligger. För vårt energisystem har vi en bättre utveckling. Men både energisystemet och transportsystemet har sina utmaningar, säger Brandsma och fortsätter:

– Nyckeln till energisystemomställningen är att hitta rätt insatser och att göra insatserna på rätt ställe. Vad gäller transportsektorn är det mer generellt: vi måste sätta fart med omställningen.

Långsiktigt perspektiv saknas

För att Sverige ska lyckas med transportsektorns omställning kommer det att krävas en så kallad palett av åtgärder, enligt Erik Brandsma, men framför allt måste samhället och politiken skaffa sig en långsiktig vision. Det saknas i dag.

–  Det finns ett antal myndigheter som kan samla sig och skapa ett slags långsiktigt perspektiv. Se hur det kan utveckla sig, vad man ska tänka på och vilka konsekvenser det finns. Sedan får politiken ta ställning till det och ta besluten, säger han och lyfter fram att Energimyndigheten har fått ett samordningsansvar för transportfrågorna både via det återupplivade Miljömålsrådet och via budgetpropositionen.

Utifrån sitt nya mandat avser Erik Brandsma att samla sina generaldirektörskollegor på transportmyndigheterna, Naturvårdsverket och eventuellt ytterligare några fler.

Jag har blivit stämplad som både motståndare och förespråkare till kärnkraft. Jag är inte vare sig det ena eller andra, men jag har svårt att se hur man under nuvarande omständigheter kommer att investera i kärnkraft. Det är inte lönsamt. 

Erik Brandsma om att det han säger om kärnkraft i intervjuer ofta blir en rubrik

– Jag tänker kalla ihop mina kollegor och se hur vi på bästa sätt kan ta oss an det här samordningsuppdraget. Det är väldigt kul att vi har fått det. Där visar vi att vi går in i en utveckling där myndigheten får ett ansvar att samordna, utan att det i alla detaljer är bestämt hur det ska se ut, säger han.

Ta hjälp av näringsliv och miljörörelse

Om omställningen av transportsystemet ska kunna genomföras, krävs det att man på lång sikt vet vad man vill och hur det ska göras. Då är det också lättare att få folk med på tåget.

– Om vi är överens och också får lite input från näringslivet, akademi och miljörörelse, då skulle vi kunna säga att de här olika alternativen och möjligheterna finns och ge någon slags konsekvensbeskrivning av det. Sedan kan vi lägga fram det för politiken, som ett beslutsunderlag.

Varför har man inte redan gjort det här arbetet?

– Det är en kyckling- och ägghistoria. Vi har inte gjort det, för att vi inte har fått i uppdrag att göra det och så vidare.

Fri från klimatångest

Klimathotet är på riktigt och det är bråttom, enligt Energimyndighetens rapport. Men generaldirektör Erik Brandsma är inte den som personligen drabbas av klimatångest.

– På något sätt är det en drivkraft att tro att det ändå finns ett sunt förnuft i mänskligheten och därmed en vilja att ändra riktningen. Jag tror att mänskligheten har det sunda förnuftet. Därmed säger jag inte att det inte kommer att bli tufft. Historien visar också att det ofta behövs en katastrof för att ändra riktning. Jag hoppas att det inte behövs.

När den svenska delegationen reser till FN:s klimatförhandlingar i Paris i slutet av november är flera av experterna i gruppen från Brandsmas myndighet. Resultatet av förhandlingarna i Paris är viktigt, enligt honom, men samhället kommer inte att förlamas vid ett mindre bra resultat.

– Det finns ett slags momentum på bred front i samhället – inom näringslivet, på stadsnivå och så vidare – som kommer att fortsätta oavsett vad som gäller i Paris. Men sedan är det väldigt viktigt att Paris på något sätt bekräftar det. Att regeringarna inte visar att man ligger efter samhällets utveckling.

Vill bredda energiforskningen

I det underlag som Energimyndigheten har lämnat in till regeringens arbete med forskningspropositionen pekar myndigheten på behovet av ökade forskningsanslag för energisektorn, från 1,3 till nästan 1,8 miljarder kronor per år. En del av ökningen skulle användas till fler internationella samarbeten. Men myndigheten vill också öka den tvärvetenskapliga forskningen och lyfta in humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Det sistnämnda om humanioras och samhällsvetenskapens roll i energiforskningen är inte enbart vackra ord, utan på riktigt. Att sätta en grupp personer med ett och samma perspektiv i ett rum för att lösa ett problem innebär en ökad risk för bortkastade pengar, enligt Brandsma. Det är där den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen kommer in i energibilden.

– Energi har traditionellt varit en riktigt ingenjörsfråga. Men hittar man en lösning utifrån en ingenjörs perspektiv, är det inte säkert att det är den lösning som mest sannolikt kommer att accepteras av samhället, säger han och fortsätter:

– Ett bra exempel på det är CCS (se faktaruta). Det har setts som en fantastisk teknisk lösning när den har tänkts ut. Men om samhället inte accepterar att vi pumpar koldioxid tillbaka in i marken, då kan man fetglömma den här lösningen. Om man inte tar in aspekten med samhällets bemötande, då riskerar man att satsa pengar på fel häst.

Statliga Vattenfalls beslut att bygga en CCS-anläggning i Tyskland var inte ett klokt beslut, enligt Brandsma.

Arbetade du inte själv Vattenfall när det skedde?

– Nej, då hade det inte hänt. Jag jobbade då på Eon och vi hade en diskussion om CCS där vi sade att om man nu gör det, tänk på att vi måste bli av med koldioxiden, så bygg anläggningen nära havet. Då har vi en möjlighet att pumpa den tillbaka. Men Vattenfall gjorde inte det, utan byggde långt inne i landet.

Beslutade om egen energiutredning

Erik Brandsma gick från arbetet som hållbarhetschef på Vattenfall till Energimyndigheten år 2012. Året efter tillsatte han en egen utredning om energisystemet efter år 2020. Det var ett beslut som många valde att läsa in mycket i och initiativet mottogs med entusiasm från bland annat miljöorganisationerna, som inte var tillfreds med den borgerliga energipolitiken.

– Vi saknade den pusselbiten för att göra vårt jobb bra. Den här utredningen har varit otroligt viktig internt för oss. Vi behöver det perspektivet när vi föreslår och jobbar med styrmedel eller bedömer vilka forskningsprogram vi ska fortsätta med, säger Erik Brandsma om beslutet att tillsätta utredningen.

Sedan år 2013 har många positioner hunnit flyttats inom energipolitiken. På grund av minskade anslag tvingades också Energimyndigheten att pausa utredningsarbetet under en period. Förhoppningen är att utredningen ändå ska ros i land och ligga klar under våren, lagom inför att Energikommissionen går in i sin analysfas.

– Vi behöver ett underlag, inte som säger "så här kommer det vara", men som beskriver olika utvecklingsmöjligheter i samhället, så vi kan få en bättre diskussion kring energifrågorna. Jag tycker den energidiskussion vi har i Sverige är för polariserad och för fokuserad på enskilda kraftslag, som kärnkraft och vattenkraft. Oftast fastnar vi i om man är för eller emot, vilket läger hör du till? Den sortens diskussion kommer inte ge lösningarna vi behöver, säger Erik Brandsma.

Osäker målgång för utredning

Han påpekar att utredningen kanske aldrig kommer att bli klar. Om myndigheten får ett ökat antal uppdrag kommer resurserna sannolikt inte att räcka till. Men ambitionen är att gå i mål under mars eller april.

– För min del vill jag nyansera diskussionen, beskriva hur energisystemet ser ut, hur det hänger ihop och vilka alternativa vägar framåt som finns. Det är min förväntan att det här ska ge underlag för en bättre diskussion än den vi har haft än så länge.