Bråk om vattenförvaltning blir regeringsfråga

Regeringen uppmanas nu hjälpa till och peka ut riktningen för förvaltningen av Sveriges sjöar, vattendrag, kuster och grundvatten under de kommande sex åren. Det begär vattenvårdsdirektörerna Sandra Brantebäck och Hanna Tornevall vid Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt i en skrivelse till miljö- och energidepartementet. Även de fyra andra vattenmyndigheterna har eller ska vända sig till regeringen, enligt biträdande vattenvårdsdirektör Hanna Tornevall.

Det har nämligen mullrat rejält under remissrundan för de nya förvaltnings- och åtgärdsplanerna för Sveriges vattenförvaltning under 2015-2021. Lantbrukare, kommuner, Jordbruksverket – för att nämna några upprörda remissröster som ifrågasatt rim, reson och finansiering i förslagen från de fem vattenmyndigheterna. De upprörda rösterna var väntade, enligt Hanna Tornevall.

– Vi vet att det i vissa delar saknar finansiering och vi vet att det råder ett åtgärdsunderskott. Så vi var medvetna om att förslagen skulle skapa diskussioner, säger hon.

Vattenvårdsdirektörernas begäran att regeringen ska pröva förslaget till åtgärdsprogram sker på uppmaning från flera kommuner och Jordbruksverket. Dessa har i sina yttranden åberopat den möjlighet de har till en regeringsprövning som finns i vattenförvaltningsförordningen när förslagen antingen strider mot andra allmänna intressen eller mot annan lagstiftning.

Regeringen måste ta ansvar för åtgärder och finansiering. Sverige är unikt med att låta miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med stora konsekvenser för samhälle och miljö fastställas i frånvaro av politiska beslutsprocesser. 

ur yttrandet från Sveriges kommuner och landsting

– Vi har en skyldighet att lyfta det vidare till regeringen, säger Hanna Tornevall.

I skrivelsen till regeringen konstaterar Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt att förslagen berör "i stort sett alla delar av samhället på något sätt" och tar som exempel: infrastruktur, kommunal planering, gruvnäring, energiproduktion och livsmedelsproduktion. Dessutom kommer det att krävas nya statliga pengar när förslagen ska genomföras. Det är Vattenmyndigheten väl medveten om, enligt skrivelsen.

Enligt Jordbruksverkets 44 sidor långa yttrande är kostnadsberäkningarna dessutom underskattade och verket skriver: "Att dra igång ett åtgärdsprogram som saknar realistisk finansiering känns inte meningsfullt".

Hur regeringen kommer att hantera skrivelserna från vattenmyndigheterna återstår att se, men det är relativt ont om tid. Senast den 22 december i år ska de nya förvaltnings- och åtgärdsprogrammen vara beslutade, enligt EU-direktivet.