Debatt

Varför kan inte Sverige få stopp på hemlösheten?

Förra året blev 572 barn tillsammans med en eller båda föräldrarna vräkta från sin bostad, den högsta siffran sedan 2012. Oftast handlar det om hyresskulder, med en genomsnittlig skuld på 19 700 kronor och över hälften på under 10 000 kronor. Dessa vräkningar kunde förhindras med ett bättre stöd från samhället, skriver Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson.

Förra året blev 572 barn tillsammans med en eller båda föräldrarna vräkta från sin bostad, den högsta siffran sedan 2012, skriver Bo Jeppsson, Frälsningsarmén.
Förra året blev 572 barn tillsammans med en eller båda föräldrarna vräkta från sin bostad, den högsta siffran sedan 2012, skriver Bo Jeppsson, Frälsningsarmén. Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Frälsningsarmén möter allt fler personer som inte har något eget hem. Varför kan inte ett välfärdssamhälle som Sverige få ett stopp på hemlösheten? Att ha ett hem är en mänsklig rättighet. Målet borde vara en nollvision och vi är flera idéburna organisationer som ropar efter politikers ökade samverkan. Det är så vi tillsammans kan uppnå långsiktiga lösningar.

Frälsningsarmén möter många som lever i eller hotas av hemlöshet. För oss förtjänar alla människor omtanke och ett värdigt liv. Målet med vårt hjälparbete är varaktig förändring och en stabil situation för varje individ.

Antalet hemlösa äldre utan missbruk har också ökat, speciellt i Stockholm. 

Frustrerade över att hemlösheten inte minskar fortsätter vi kämpa. Regeringen tog i somras äntligen ett beslut om en nationell hemlöshetsstrategi, och har inom denna avsatt 40 miljoner kronor per år fram till 2026. Pengarna räcker inte långt, men vi hoppas att de ska kunna användas på konkreta åtgärder som verkligen kan minska hemlösheten.

572 barn vräktes

Några särskilt utsatta grupper som Frälsningsarmén vill lyfta är barnfamiljer, ålderspensionärer och personer med psykiska sjukdomar.

Förra året blev 572 barn tillsammans med en eller båda föräldrarna vräkta från sin bostad, den högsta siffran sedan 2012. Oftast handlar det om hyresskulder, med en genomsnittlig skuld på 19 700 kronor och över hälften på under 10 000 kronor. Dessa vräkningar kunde förhindras med ett bättre stöd från samhället. Många har dock ett motstånd mot att söka hjälp hos socialtjänsten på grund av rädsla eller dåliga erfarenheter, vilket pekar på vikten av närmare samverkan med till exempel Frälsningsarmén som de kan ha högre förtroende för.

Antalet hemlösa äldre utan missbruk har också ökat, speciellt i Stockholm. Många har inte råd att bo kvar i sitt boende när deras partner går bort och det är i stort sett omöjligt att komma in på äldreboende utan stora vårdbehov eller god ekonomi. Äldre, hemlösa pensionärer utan missbruk undviker helst vad de upplever som stökiga härbärgen och sover i stället på Centralstationen eller färdas hela nätterna på pendeltåg och nattbussar.

Använd civilsamhällets mandat på gatan

Nedrustningen av psykiatrivården märks tydligt. I dag har mer än varannan hemlös en psykiatrisk diagnos som behöver behandling, jämfört med var sjätte för några år sedan. Ett akutboende i våra storstäder idag skulle kunna beskrivas som en form av psykiatrisk allvårdsavdelning där patienterna självmedicinerar sig utan kvalificerat stöd av samhället.

För att minska och på sikt stoppa hemlösheten för dessa grupper ser Frälsningsarmén några viktiga åtgärder:

  • Staten behöver avsätta medel för att stärka samverkan med civilsamhället och använda civilsamhällets mandat på gatan för att hjälpa utsatta grupper att få sina rättigheter och behov tillgodosedda.
  • För att vända trenden för vräkning av barnfamiljer krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp familjer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogdemyndigheten behöver kopplas in.
  • Mer förutsättningar bör ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation.
  • Samhället behöver satsa på att bygga lägenheter och seniorboenden som går att klara med till exempel en normal folkpension.
  • Inom regeringens nationella hemlöshetsstrategi finns planer på att förstärka och implementera metoden ’Bostad först’ med ett flerårigt statsbidrag till kommunerna på totalt 30 miljoner kronor. Vi vill visa på vikten av att bjuda in idéburna organisationer som medspelare i kommunerna för att samarbeta kring detta.
  • En bra tanke som förts fram i den av regeringens tillsatta Samsjuklighetsutredningen är att införa personliga ombud för klienterna från den ideella sektorn, som finansieras med statliga anslag.

För att nå framgång i arbetet med en nollvision mot hemlöshet behöver politiker räkna med oss och andra idéburna organisationer. Nu måste vi tillsammans ta ett helhetsgrepp runt hemlösheten för att bygga ett samhälle där alla har rätt till en trygg och säker bostad.


    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget