Ungdomars tillit till samhället sjunker
Svenska ungdomars förtroende för samhällsinstitutioner sjunker. Ännu mer sjunker tilliten till andra människor. ”Det är oroväckande, men man kan säga att det speglar en samhällsutveckling. Vi ser en ökad polarisering i samhället”, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson till Altinget.
Rebecka Prahl
Redaktör Altinget Utbildning samt Altinget ArbetsmarknadBåde ungdomars kunskaper och tillit till samhällsinstitutioner och andra människor sjunker, visar den senaste ICCS-mätningen. Undersökningen genomförs internationellt på ungdomar i åttonde klass och mäter kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor.
Jämfört med mätningen 2016 har kunskapsresultaten sjunkit i Sverige. Men jämfört med de andra länderna som deltagit i mätningen hamnar Sverige på andra plats.
– En viktig del av skolans uppdrag handlar om att rusta barn och elever för ett aktivt deltagande i vårt demokratiska samhälle. ICCS 2022 visar att svensk skola är bra på det, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, som förklarar nedgången i kunskapsresultaten som en konsekvens av pandemin.
Poängen från mätningen 2016 syns inom parentes.
- Taiwan: 583 (581)
- Sverige: 565 (579)
- Danmark 556 (586)
- Polen: 554 (-)
- Estland: 545 (546)
- Kroatien: 531 (531)
- Norge: 529 (564)
- Italien: 523 (524)
- Spanien: 510 (-)
- Litauen: 509 (518)
- Nederländerna: 508 (523)
- Frankrike: 508 (-)
- Slovenien: 504 (532)
- Slovakien: 501 (-)
- Lettland: 490 (492)
- Malta: 490 (491)
- Rumänien: 470 (-)
- Serbien: 464 (-)
- Cypern: 459 (-)
- Brasilien: 457 (-)
- Bulgarien: 456 (485)
- Colombia: 452 (482)
Sjunkande tillit
Sedan 2016 har svenska ungdomars tillit för domstolar, regering, riksdag, sociala medier och polisen sjunkit. Men även här ligger Sverige högt ur ett internationellt perspektiv.
– Ur ett internationellt perspektiv så har svenska elever högre förtroende för de här samhällsbärande institutionerna. Det är bra, men det har ju sjunkit något, säger Peter Fredriksson och fortsätter:
– Skolan speglar en samhällsutveckling där vi kan se att förtroendet för olika samhällsinstitutioner minskar.
Särskilt stor är nedgången i förtroendet för andra människor. Sedan 2009 har förtroendet minskat med 26 procentenheter bland ungdomar.
I en tid med så många olika kriser och hot så påverkas tilliten till samhället och makthavare.
– Det är oroväckande, men man kan säga att det speglar en samhällsutveckling. Vi ser en ökad polarisering i samhället och vi ser ett vi och dem-perspektiv.
– Ska vi ha en demokrati så vill det till att människor ska lita på varandra. Tillit till andra människor är en väldigt betydelsefull del i en väl fungerande demokrati.
Många hot
Vad det är som gör att tilliten sjunker är svårt att peka ut enligt Peter Fredriksson. Men en förklaring är de kriser som påverkar omvärlden.
– Vi antar att den oro som finns i världen är en förklaring. Vi kan se att elever med utländsk bakgrund har en mindre tillit till olika institutioner. Det är krig i Europa, människor flyr, klimathot. Allt det där tror jag påverkar elever och på olika sätt kan det också påverka deras tillit till vuxenvärlden och till dem som bestämmer.
– Det är nog rimligt att anta att i en tid med så många olika kriser och hot så påverkas tilliten till samhället och makthavare.