Sveriges friluftsorganisationer behöver stöd
Det är positivt att friluftslivet ökar, men samtidigt ökar problemen vid särskilt populära naturområden. Det är obegripligt att inte regeringen, gemensamt med friluftslivets organisationer, arbetar för att skapa ett hållbart livsrum för vår befolkning, skriver Svenskt friluftsliv.
Susanne Söderholm
Ordförande Svenskt friluftslivNu börjar vi äntligen få lite försmak på det många längtat efter – sommaren. Med solen och värmen så tar vi oss ut – till gräsmattan, till vattnet, till skogen, det tätortsnära naturområdet. Restriktioner är kvar, men ut i naturen är det tillåtet att ta sig.
Enligt en Novus-undersökning, som vi på Svenskt friluftsliv nyligen beställt, visade det sig att 38 procent av de tillfrågade ägnade sig mer åt friluftsliv under det senaste året. Naturvårdsverket redovisade i mars månad en ökning av besök i våra nationalparker med över 300 000 under förra året.
Men det vi har sett är att när fler människor tar sig ut i naturen, så ökar trängsel och förslitning av naturen. Hur blir det i år? Varför stöttar inte regeringen Sveriges friluftsorganisationer som kan organisera så att människans möte med naturen blir hållbart?
Friluftsliv betyder inte bara att öppna dörren och gå ut.
Förslitning av naturen ökar
Naturvårdsverket har färska siffror på att problemen ökat vid särskilt populära naturområden. På vissa ställen har länsstyrelsen till och med infört förbud mot att besöka områden.
Under det senaste året har gränserna i princip varit stängda till andra länder, och även om en del planerar för en resa utomlands lite senare i år så kommer med stor sannolikhet det största flertalet även denna sommar stanna i Sverige. Många kommer att söka andra och nya sätt att semestra och många kommer att semestra i vår gemensamma natur.
Därför är det obegripligt att regeringen inte, gemensamt med friluftslivets organisationer, arbetar för att skapa ett hållbart livsrum för vår befolkning. Det skulle ju inte falla någon in att skicka iväg en besättning på en båt att segla Gotland runt utan flytväst och kunskap – eller att skicka iväg människor ut på en orienteringsrunda utan karta.
Vi behöver både öka och bredda organisering och kunskap och detta görs bäst tillsammans med de friluftsorganisationer som har det som krävs.
Allemansrätten tas bort från grundskolan
Dessutom är det viktigt att inför framtiden säkra att det finns en solid kunskap om allemansrätten. I dag lärs allemansrätten ut i grundskolan – men Skolverket har beslutat att ta bort detta kunskapskrav till nästa år då kursplanerna för grundskolan ändras.
Att känna till vad allemansrätten innebär är en viktig del i att göra friluftslivet hållbart för framtiden. Det kan väl ändå inte vara regeringens önskan – att både släppa alla tyglar som finns vad gäller de problem som vi i dag ser kring många naturområden och att barns kunskap om allemansrätten inte säkerställs?
Inte en krona i coronastöd
För att ytterligare tydliggöra det angelägna i att rikta blicken mot friluftslivet – då främst det organiserade friluftslivet: Under pandemiåret har inte en krona getts i coronastöd till friluftsorganisationer – trots att vi äskat stöd för detta. Friluftsorganisationerna har lidit svårt under pandemin och det kommer ta tid att få tillbaka de ideella friluftsorganisationerna på samma nivå som före pandemin.
Det är samma organisationer som genom sin kunskap på ett hållbart sätt skulle kunna styra upp de förändrade beteenden som vi nu ser i Sverige vad gäller helgvistelser med familjen i naturen och framför allt nya sätt att semestra.
Friluftsliv betyder inte bara att öppna dörren och gå ut. Det är mer komplext än så. Friluftsliv är ett område som behöver resurser – speciellt nu i tider av pandemi. Vi har en fantastisk möjlighet som vi alla kan använda – låt oss kroka arm så att naturen finns för oss här i dag, liksom den också finns för våra barn i framtiden.