Debatt

Stor okunskap hinder för kooperativt nyföretagande

Trots att kooperativa företag är en viktig och robust del av Sveriges ekonomi blir de missgynnade och ifrågasatta. Det är dags att politikerna tar tag i aktiebolagsnormen i samhället, skriver företrädare för Svensk kooperation och Coompanion.

”Man skulle kunna tro att den kooperativa företagsformen är välkänd eftersom kooperativa och ömsesidiga företag är en så betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Några av Sveriges mest kända företag bedrivs nämligen i kooperativ”, skriver debattörerna. 
”Man skulle kunna tro att den kooperativa företagsformen är välkänd eftersom kooperativa och ömsesidiga företag är en så betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Några av Sveriges mest kända företag bedrivs nämligen i kooperativ”, skriver debattörerna. Foto: isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige behöver fler och växande kooperativa företag. Ett skäl är deras stora motståndskraft. Nystartade kooperativa företag har helt enkelt en högre överlevnadsgrad än företag som drivs i andra företagsformer. Dessutom ser vi att många unga som vill starta företag vill göra det tillsammans. För dem passar den kooperativa företagsformen utmärkt. 

Samtliga skribenter

Anna Karin Hatt
Ordförande Svensk kooperation samt vd och koncernchef Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Anders Dahlquist-Sjöberg
Vice ordförande Svensk kooperation samt vice vd Kooperativa förbundet, KF

Gordon Hahn
Verksamhetsledare Coompanion Sverige

Varje år startas hundratals nya kooperativa företag i Sverige, i många olika branscher, såväl i storstäder som på landsbygder. Men potentialen är ännu större. Så hur kan vi få fler och växande kooperativa företag i Sverige?

Missgynnade och ifrågasatta 

Svensk Kooperation har tittat närmare på hur förutsättningarna ser ut för små och medelstora kooperativa företag när det gäller information, rådgivning, stöd och finansiering. Resultatet presenteras i en ny rapport, och visar bland annat att hela 25 procent av de nyare kooperativa företagen uppger att de haft svårt att få finansiering och att 27 procent upplevt motstånd eller hinder hos myndigheter, företagsrådgivare, banker och andra finansiella institutioner, på grund av att de driver sin verksamhet i kooperativ företagsform.

De kooperativa och ömsesidiga företagen är del av ryggraden i det svenska näringslivet och det svenska samhället.

Tyvärr blir vi inte helt överraskade av de svaren. Vi och våra medlemsföretag – de kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige – brottas nämligen mot en oerhört stark aktiebolagsnorm i samhället. En norm som får negativa effekter på många nivåer i samhället och som tyvärr också leder till att många kooperativa företag blir missgynnade och ifrågasatta.

Man skulle kunna tro att den kooperativa företagsformen är välkänd eftersom kooperativa och ömsesidiga företag är en så betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Några av Sveriges mest kända företag bedrivs nämligen i kooperativ eller ömsesidig företagsform: HSB, Riksbyggen, Arla, Lantmännen, Landshypotek, Folksam. Bara för att nämna några. Tillsammans sysselsätter de hundra största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige cirka 100 000 personer och har en samlad omsättning på över 600 miljarder kronor/år. De medlemmar som äger de kooperativa och ömsesidiga företagen är lantbrukare, skogsägare, konsumenter, boende, försäkringstagare och organisationer från hela landet. De kooperativa och ömsesidiga företagen är del av ryggraden i det svenska näringslivet och det svenska samhället.

Måste mötas med långsiktiga åtgärder 

Men trots sektorns storlek och betydelse finns det hos många en mycket stor okunskap om den kooperativa företagsformen. Det är en börda som särskilt nystartade kooperativa företag får bära, vilket vår nya undersökning visar.

Problemet är av strukturell karaktär, och behöver mötas med långsiktiga och målmedvetna åtgärder.

För att Sverige ska ta vara på de goda möjligheter som finns behöver dagens och morgondagens kooperativa företag och entreprenörer ha goda villkor. För att nå detta har Svensk kooperation fyra konkreta förslag till regering och beslutsfattare: 

  • Genomför ett nationellt kooperativt kunskapslyft, för att komma till rätta med problemen, radera ut ojämlikheterna mellan företagsformerna och riva de hinder för tillväxt som finns i den kooperativa sektorn. Syftet bör vara att brett öka kunskapen om den kooperativa företagsformen, men särskilt hos myndigheter, rådgivare, banker och andra finansiella institutioner.
  • Säkerställ att all kommunalt och statligt finansierad företagsrådgivning har god kunskap om den kooperativa företagsformen, och att de stimulerar nystart av kooperativa företag.
  • Coompanion ger råd och stöd till personer som vill starta kooperativa företag. Säkerställ att Coompanion kan fortsätta med detta, genom utökad och långsiktig statlig finansiering.
  • Tillsätt en utredning som får i uppdrag att utreda hur en bättre finansiell infrastruktur för kooperativa företag kan skapas, till exempel genom att tillhandahålla investerings- och kreditgarantifonder, lånegarantier och investeraravdrag även för kooperativa företag.

Den kooperativa och ömsesidiga sektorn i Sverige är redan i dag en viktig och robust del av svensk ekonomi. Med rätt förutsättningar kan vi bidra än mer till det.

Nämnda personer

Anna-Karin Hatt

Vd och koncernchef Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
fil.kand i statsvetenskap och internationella relationer (Göteborgs uni. 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024