Nya veteranstrategin måste bygga på veteranernas behov

Sveriges utlandsveteraner efterlyste i november 2020 större intresse från politikerna när vi lanserade vårt förslag till ny veteranpolitik för Sverige. Redan under Almedalsveckan i somras meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) glädjande nog att försvarsdepartementet inlett ett arbete med att ta fram en ny veteranstrategi.

Förslagen i ”Veteranpolitik för Sverige” tog flera år att mejsla fram och de utgår alla från identifierade behov hos våra svenska veteraner och att samhället ska dra nytta av deras erfarenheter efter avslutade insatser. Vi i Sveriges Veteranförbund hoppas förstås att vårt förslag kan gå hand i hand med försvarsdepartementet arbete. De mål och prioriteringar som vi presenterat är både angelägna och realistiska och borde ligga i både regeringens och övriga partiers intresse att utgå från när de formar sin egen veteranpolitiska agenda.

Förslag till nya strategin

Nedan följer några av de mest angelägna förslagen som vi gärna ser att försvarsdepartementet låter sig inspireras av i den nya strategin:

• Fullfölj veteranutredningarna. De tidigare veteranutredningar har legat till grund för utvecklingen av den svenska veteranpolitiken. Vi vill att man fullföljer och utvärderar veteranutredningarna och tar reda på hur det har gått. Till exempel har förslagen kring omhändertagandet av civila veteraner ännu inte genomförts.
• Utred Veterancentrum. Engagerade svenska veteraners önskemål om ett ”Veterancentrum” i Sverige är en symbolladdad fråga som bör utredas och bringas klarhet i en gång för alla.
• Undvik dubbla utredningar. Forskningen visar att majoriteten av utlandsveteraner klarar av insatserna med bibehållen fysisk och psykisk hälsa, men det finns dem som behöver hjälp. Och där är det ett glapp i samarbetet mellan veteranmottagning vid Uppsala akademiska sjukhus och regionerna. Det är inte rimligt att man först utreds på veteranmottagningen för PTSD och efter remittering till hemregionen tvingas göra en ny utredning. Det både förlänger lidandet och kostar pengar.
• Se utlandsveteranerna som en resurs. Sveriges veteraner borde med tanke på sin unika kompetens vara en tillgång inom den nationella krisberedskapen. Veteraner har på under senare år bidragit med värdefulla insatser under skogsbränderna 2018 och coronapandemin. Samhället bör därför utveckla former för att tillvarata denna resurs i god tid innan nästa kris.

Omvandlar politik till handling

Sverige har under 60 års tid deltagit med 70 000 män och kvinnor i 120 fredsbevarande insatser i 60 länder. I 17 år gjorde bland annat svenska soldater ett formidabelt jobb i Afghanistan, men tyvärr klarade inte ansvariga civila av att bygga upp de nödvändiga strukturerna i samhället.

Veteraner är svenskar som ställer upp för sitt land och det internationella samfundet och de måste känna att Sverige ställer upp för dem.

För närvarande bidrar Sverige med insatspersonal såsom militärer, poliser och civila experter i bland annat Centralafrikanska republiken, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Georgien, Irak, Indien, Jemen, Kosovo, Liberia, Libyen, Mali, Myanmar, Palestina, Pakistan, Somalia, Sydkorea, Sydsudan, Ukraina och Västsahara. Fredsinsatserna leds av FN, EU, Nato, OSSE, andra eller grupper av länder.

Den svenska personalen är den viktigaste resursen i Sveriges internationella fredsarbete. Veteraner omvandlar svensk politik till praktisk handling i krigs- och konfliktdrabbade länder över hela världen. Veteraner är svenskar som ställer upp för sitt land och det internationella samfundet och de måste känna att Sverige ställer upp för dem.