MUCF: Så kan fler fritidsgårdar motverka utanförskapet

Alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid. Unga som är nöjda med sin fritid har också lägre risk för att uppleva symptom på psykisk ohälsa.

Fritidsgårdar viktiga för demokratin

Den öppna fritidsverksamheten fyller här en viktig funktion. Fritidsledare och andra som möter unga kan spela viktiga roller i ungas liv, att lära känna dem och se ungas olika behov och förutsättningar. Fritidsgårdarna är viktiga arenor när det gäller välmående, inflytande och ungas möjlighet till delaktighet i demokratin.

Forskning visar att risken för att hamna i utanförskap och kriminalitet ökar för unga personer som saknar sysselsättning, meningsfull fritid och stöd hemifrån. Det innebär också stora kostnader för samhället, på kort sikt kan en ung person i utanförskap kosta 500 000-600 000 kronor per år. En ung människa som fastnar i kriminalitet kan kosta samhället uppemot 23 miljoner kronor under sin livstid. Det visar rapporten ”Utanförskap och unga” från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Unga utrikes födda killar och unga i socioekonomiskt utsatta områden besöker fritidsgårdar i större utsträckning än unga generellt. På årets Järvavecka lyfter MUCF därför behovet av satsningar på trygga och öppna fritidsverksamheter, inte minst i socioekonomiskt utsatta områden. En välplanerad fritidsgård med utbildad personal kan främja inkludering, förebygga psykisk hälsa och motverka att unga hamnar i utanförskap.

Tydliggör fritidsledarens roll

Samtidigt ser vi att verksamheten behöver utvecklas. Fritidsledarens yrkesroll är för många otydlig och yrket är i dag komplext. Senaste åren har vi även sett flera exempel på ökad utsatthet i form av bland annat hot mot personal och besökare. Det är självklart oacceptabelt.

Tyvärr har flera kommuner valt att stänga fritidsgårdar de senaste åren. Det är en oroande utveckling. Lösningen på hot och andra problem i öppen fritidsverksamhet är inte att minska ungas möjlighet till en meningsfull fritid.

Lösningen på hot och andra problem i öppen fritidsverksamhet är inte att minska ungas möjlighet till en meningsfull fritid.

Vi ser att fritidsledarens roll behöver tydliggöras, kanske också kompletteras med kompetens inom socialt arbete och pedagogik. Det behövs bättre förutsättningar, exempelvis fler utbildningsvägar, nivåer och kompetenser inom yrket för att säkerställa kvaliteten och möta dagens behov. Det kan även höja statusen på yrket så att fler vill utbilda sig och att fler stannar kvar inom verksamheterna.

Prioritera sociala investeringar

Den öppna fritidsgården har i dag i uppdrag att verka främjande. Det är önskvärt att fritidsledaren får en mer självklar och tydligare roll inom samverkan mellan skola, polis och socialtjänst för att vara en del i det brottsförebyggande arbetet. Det finns i dag arbetssätt för bra samverkan, till exempel SSPF-nätverket (skola, socialtjänst, polis och fritid) som utvecklats för att tidigt upptäcka ungdomar som är i risk att begå brott eller som har begynnande kriminalitet. Denna typ av samverkan behöver stärkas nationellt.

Att inte ha tid, inte ha råd eller att inte kunna ta sig till en aktivitet är några av de vanligaste hindren för att unga ska delta i fritidsaktiviteter. Detta är vanligare bland unga utrikesfödda, unga med funktionsnedsättning och unga som bor i områden med socioekonomiska utmaningar. För dem är satsningar på trygga och öppna fritidsverksamheter särskilt viktigt.

Att prioritera sociala investeringar på ungas fritid stärker unga här och nu och ger goda förutsättningar för deras framtid. Det kan förhindra utanförskap och personligt lidande men ger även stora vinster för samhället på både kort och lång sikt.