Debatt

M: Förslag som kan återupprätta förtroendet för folkbildningen

För att folkbildningen och civilsamhället i stort ska kunna få ett återupprättat förtroende har vi flera förslag. Det är obegripligt att en majoritet i riksdagen inte ställer sig bakom dessa, skriver Viktor Wärnick, Ann-Britt Åsebol och John Weinerhall (M).

Vi föreslår att hela bidragsgivningen och uppföljningen av denna samlas under ett statligt paraply i en statlig civilsamhällesmyndighet, skriver debattörerna.
Vi föreslår att hela bidragsgivningen och uppföljningen av denna samlas under ett statligt paraply i en statlig civilsamhällesmyndighet, skriver debattörerna.Foto: AP Photo/Armando Franca
Ann-Britt Åsebol
John E Weinerhall
Viktor Wärnick
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För oss moderater är samhället alltid större än staten. Ett starkt Sverige vilar på frivilliga gemenskaper som familjer, föreningar och församlingar. Civilsamhället är av stor betydelse för sammanhållningen och demokratin. Det bidrar till att goda normer och värderingar utvecklas och överförs mellan generationerna.

Mörka orosmoln vid horisonten

Listan på civilsamhällets insatser kan göras lång. Volontärskapet i Sverige är starkt. Vuxna och unga deltar i trygghetsvandringar på helgnätter, hjälper hemlösa och engagerar sig i idrottsföreningar. Pensionärer tar sig tid för ideellt arbete i anslutning till skolor och fritidsverksamheter. Kyrkor, samfund och övriga ideella organisationer erbjuder mat och en säng att sova i. Detta är krafter som inte ska styras av politiker och myndigheter. Civilsamhällets organisationer ska bygga på enskilda människors frivilliga engagemang. Politikens uppgift är att bidra till goda förutsättningar för ett självständigt civilsamhälle, inte att begränsa eller detaljstyra.

Vidare måste en genomgripande granskning av studieförbundens verksamhet genomföras då stora delar av verksamheten fuskas bort.

Ändock finns mörka orosmoln vid horisonten. Under senare tid har det i allt större omfattning uppdagats att civilsamhället i allmänhet, och folkbildningen i synnerhet, har problem och utmaningar. Vi moderater värnar om den religiösa delen av civilsamhället och ser att den är viktig för såväl enskilda människor som samhället i stort. Samtidigt får vi aldrig vara naiva inför den extremism som vill omdana vår västerländska liberala demokrati och slita i samhällsbanden. Skattemedel ska aldrig få finansiera religiös extremism, antidemokratiska krafter eller för den delen bidragsfusk.

Jakt på fler studietimmar

Folkbildningen har på senare tid dels varit utsatta för omfattande organiserad bidragsbrottslighet men också själva fuskat med bidragen i jakt på att få fler studietimmar och därmed mer bidrag. Det system som politiken i all välmening har utformat för att människor ska få tillgång till bildning, få vara delaktiga i kulturlivet och engagera sig i samhället har fått delvis fel effekt. I stället har systemet skapat ett bidragsindustriellt komplex där tilldelning av statsbidrag ibland har varit viktigare än vilken verksamhet som bedrivs, om den ens bedrivs.

M:s förslag

För att folkbildningen och civilsamhället i stort ska kunna få ett återupprättat förtroende har vi moderater flera förslag. Riksdagen behöver skyndsamt få nya, enhetliga och skärpta demokrativillkor på plats som gäller hela civilsamhället, men detta har tyvärr regeringen försenat med en ny utredning.

Dessutom föreslår vi att hela bidragsgivningen och uppföljningen av denna samlas under ett statligt paraply i en civilsamhällesmyndighet – Folkbildningsrådets myndighetsroll skulle därmed tas bort.

Vidare måste en genomgripande granskning av studieförbundens verksamhet genomföras då stora delar av verksamheten fuskas bort. Denna granskning måste ligga till grund för en översyn av hela statsbidragssystemet.

Det är obegripligt att en majoritet i riksdagen inte ställer sig bakom de här förslagen, så att de omedelbart blir verklighet. Givet att civilsamhället ska vara ett sammanhållande kitt i samhället får inte offentliga bidrag leda till motsatsen, det vill säga splittring och sönderfall. Därför är det viktigt att föreningar och organisationer som motverkar anpassning till det svenska samhället inte får stöd för sin verksamhet. Enklavisering och parallellsamhällens framväxt får aldrig understödjas av skattemedel. Därför ska inte heller etniska föreningar som bidrar till segregation få särskilda statliga bidrag.

Uppfylla allmänhetens förväntningar

Ett starkt civilsamhälle får inte bli för beroende av det offentliga då styrkan ligger i frivilligheten och oberoendet. Vi moderater vill inte att civilsamhällets organisationer ska bli bidragsbyråkrater, vi får aldrig reducera civilsamhället att bli ett instrument för politikens nycker. De som dock får del av skattemedel måste uppfylla allmänhetens förväntningar – där kommer politiken in.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024