Debatt

LSU: Ohållbara förutsättningar för ungas engagemang

Det lustfyllda engagemanget i civilsamhället har för många unga ersatts med ångest, negativ stress och en ohållbar kravbild. Det skriver Noura Berrouba, ordförande LSU, och Sigge Eriksson, talesperson för hållbart engagemang och ledarskap samt styrelseledamot LSU.

”Samtidigt som engagemang bidrar till att minska psykisk ohälsa genom gemenskap och meningsfullhet, kan det också bidra skapa negativ stress och utbrändhet.”
”Samtidigt som engagemang bidrar till att minska psykisk ohälsa genom gemenskap och meningsfullhet, kan det också bidra skapa negativ stress och utbrändhet.” Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan 1992 har den 10 oktober tillägnats Världsdagen för mental hälsa. Trettio år har gått sedan dess, men krafttag för ungas psykiska hälsa är än i dag högaktuellt. Den ohållbara situationen för unga engagerade behöver adresseras.

Negativ stress och utbrändhet

I LSU:s årliga medlemsundersökning (LSU Koll) framkommer några aspekter som särskilt alarmerande:hat och hot mot unga organiserade, minskade resurser, ökade krav och misstänkliggörande leder till ohållbara förutsättningar för barn och ungas engagemang och organisering. Under åren som LSU har arbetat med att kartlägga hur negativ stress drabbar unga i civilsamhället så har ett dilemma blivit tydligt. Samtidigt som engagemang bidrar till att minska psykisk ohälsa genom gemenskap och meningsfullhet, kan det också bidra skapa negativ stress och utbrändhet.

Begränsade resurser ökar arbetsbelastningen. 65 procent uppger att de har problem med negativ stress, 2021 låg siffran på 71 procent. Trots minskningen är den negativa stressen alarmerande hög. 65 procent är fortfarande en alldeles för hög siffra. Bakom varje procent döljer sig unga personer vars hälsa riskerar att drabbas av långsiktiga konsekvenser till följd av en ohållbar situation.

Ökad kontroll och administration

Andelen barn- och ungdomsorganisationer som anger att deras demokratiska utrymme krymper har ökat från 27 procent 2019 till 53 procent 2022. Det har i berättelsen om civilsamhället skett en förskjutning genom kontroll och ökade administrativa krav från offentliga bidragsgivare, kommuner och stat.

Det växande hat och hot som drabbar unga engagerade har också visat sig vara en viktig anledning till negativ stress i organisationerna.

Detta hänger också ihop med andra tolkningar av värdet med engagemanget, stramare regelverk, ifrågasättande utredningar, snävare villkor och bristande långsiktighet av ekonomiskt stöd. Tillsammans med ett ökat misstänkliggörande så hotar alla dessa faktorer den fria organiseringen och det hållbara engagemanget. Det lustfyllda engagemanget ersätts för många med ångest, negativ stress och en ohållbar kravbild.

Arbetet mot hat och hot

Det växande hat och hot som drabbar unga engagerade har också visat sig vara en viktig anledning till negativ stress i organisationerna. Ansvariga politiker och instanser behöver ta hotet på allvar, annars riskerar den psykiska ohälsan att öka och unga engagerade att tystas.

Utredningen ”Till det fria ordets försvar” från 2018 behöver kompletteras med en del om civilsamhället för att få en bättre förståelse av situationen och tillsätta lämpliga resurser. Därutöver behöver civilsamhället och unga ideella inkluderas i lagstiftningen om brott mot förtroendevalda.

Lättade krav och administration

Kraven och administrationen har ökat för barn- och ungdomsorganisationer. Det offentliga får inte glömma uppdraget i sina egna förordningar, nämligen att barn- och ungdomsorganisationer är demokratiskolor och drivs demokratiskt av barn och unga.Kraven som ställs är inte förenliga med varken förordningarna eller förutsättningarna för barn- och ungdomsorganisationer. Dessa behöver ses över för att åter göra engagemang lustfyllt och meningsfullt för barn och unga.

Permanent höjning av statsbidraget

De fria medlen måste höjas permanent för att organisationerna ska få möjlighet att skapa hållbara strukturer. Utöver den tillfälliga ökningen av statsbidraget under pandemin har det totala statsbidraget till organisationerna inte ökat sedan 2011. Detta trots att antalet organisationer och medlemmar blivit fler, att inflationen ökat och att kraven från det offentliga blivit fler. Allt fler ska göra allt mer för allt mindre resurser.

Investera i demokratin

Det är dags att agera! Det är både en investering i barn och ungas psykiska hälsa och i demokratin. Ska vi fostra en ung generation av demokratibärare och samhällsbyggare måste vi skapa hållbara förutsättningar för engagemang.

Nämnda personer

Noura Berrouba

Ordförande för LSU, Styrelseledamot i Civil rights defenders
Studerat folkrätt vid Försvarshögskolan

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget