Låt Norden ta chansen att leda klimatomställningen, Roswall
Det är nu dags för ett närmare och handlingskraftigt samarbete på klimatområdet i Norden som tar tillvara invånarnas engagemang och som kan visa vägen internationellt. Det skriver Eva Svedling, senior rådgivare på oberoende tankesmedjan Global utmaning, och Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden.
Eva Svedling
Rådgivare NaturvårdsverketJosefin Carlring
Generalsekreterare Föreningen Norden Sverige, grundare C Beyond ImpactDet nordiska samarbetet är världens äldsta av sitt slag. Det är unikt genom sin starka folkliga förankring. Grunden är gemensamma värderingar om tillit, demokrati och delaktighet. Tanken är att vi är starkare tillsammans än var och en för sig och att vi kan göra Norden till en viktig medspelare i europeiskt och globalt samarbete.
Skrala resultat
Mot den bakgrunden antog de nordiska statsministrarna 2019 en färdplan kallad Vår vision 2030, för att göra Norden till världens mest hållbara, konkurrenskraftiga och integrerade region. För att förverkliga visionen beslutade de nordiska samarbetsministrarna, ansvariga för det nordiska samarbetet i respektive land, om en handlingsplan för att förverkliga visionen.
När ministrar, parlamentariker, samarbetsorgan och civilsamhälle nyligen samlades under Nordiska rådets session i Helsingfors presenterades en utvärdering av handlingsplanen hittills. I en tid präglad av klimatkris, snabbt försämrad biologisk mångfald och krig i Europa är det sorgligt att resultaten av det nordiska samarbetet inom klimatområdet hittills är så skrala. Ambitionen i mål och medel är svag och den gemensamma politiska handlingskraften lyser med sin frånvaro. Det politiska nordiska samarbetet håller på att sjabbla bort en guldchans i globalt klimatledarskap.
Vi håller på att förlora. Jorden går mot en uppvärmning som inte kan beskrivas som någonting annat än en katastrof. Inför FN:s klimatmöte COP27 är vi långt ifrån att uppnå det världens länder genom Parisavtalet kommit överens om. En utveckling som medför oftare förekommande pandemier och rekordtemperaturer, återkommande skogsbränder, torka, konflikter och krig.
Norden kan visa vägen
Med vår ohållbara konsumtion och produktion står de nordiska länderna i internationell jämförelse för höga växthusgasutsläpp per capita. Parisavtalets andemening och regelverk är att länder med stora utsläpp har ansvar att göra mer: såväl i åtgärder som i pengar. Nordens länder och självstyrande områden har alla sina egna klimatmål. Men trots påtryckningar från Nordiska rådets parlamentariker och civilsamhällesorganisationer saknas gemensamma, ambitiösa klimatmål.
Mål som krävs om politikerna menar allvar med att Norden ska vara världens mest hållbara region 2030. Det är nu dags för ett närmare och handlingskraftigt samarbete på klimatområdet i Norden som tar tillvara invånarnas engagemang och som kan visa vägen internationellt. Den nordiska nyttan av samarbete på klimatområdet är outnyttjad. Konkreta och gemensamma mål måste tas fram i det allvarliga läge vi nu befinner oss i. Det måste ske i ett bredare gränsöverskridande samarbete.
Med vår ohållbara konsumtion och produktion står de nordiska länderna i internationell jämförelse för höga växthusgasutsläpp per capita.
Samarbetet behöver också vara sektorsöverskridande och involvera civilsamhället, som spelat en historiskt avgörande roll för att säkerställa demokratisk utveckling och folkbildning. Nordens invånare samlas i dag i fackföreningar, miljöorganisationer, studieförbund, ungdoms- och kvinnoorganisationer etcetera. De kan genom sin goda förankring involvera människors perspektiv i samhällsutvecklingen. Den djupa kunskap och breda erfarenhet som finns i civilsamhället måste brukas betydligt mer aktivt och dynamiskt än i dag. Det är nödvändigt både för att utforma policy och för att skapa legitimitet för omställning. Det är också genom civilsamhället vi som invånare kan gå före, visa på goda exempel och skapa en bred rörelse.
Välfärdssamhälle med klimatsamvete
I Norden har starka välfärdssamhällen byggts genom samhörighet och tillit. Vi har nu ett ansvar att visa att det går att kombinera starka välfärdssamhällen och stabila statsfinanser med ett ambitiöst och gemensamt klimatarbete. På så vis visar vi vägen för en rättvis omställning globalt. Det nordiska samarbetet måste präglas av lösningar som värnar både natur och människors livsvillkor i omställningsarbetet. Under sessionen i Helsingfors hade vi ett inledande konstruktivt möte med vår nytillträdda EU- och Nordenminister Jessika Roswall (M).
Vi uppmanar nu ministern att fortsätta visa ledarskap genom att snarast ta initiativ för att:
- öka inflytande och resurser till nordiskt civilsamhälle.
- Norden går i bräschen för klimatomställningen.
- sätta en internationell standard för rättvis omställning.
- ta fram en nordisk strategi för skyddande av naturområden med fokus på vattenområden och värnade av biologisk mångfald.
- ta fram en plan för Nordens omställning från fossila bränslen till förnybara alternativ.