Debatt

Låt arvfondspengarna gå till medicinsk forskning

Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden och föreslår en ny ordning för hantering av dess pengar. Vi hoppas att regeringen bejakar Riksrevisionens exempel på förbättrad användning av pengarna, nämligen till anslag för forskning inom medicin och hälsovetenskap, skriver Forska!Sverige och representanter för akademi, vård, näringsliv, professions-, patient- och andra intresseorganisationer inom medicinsk forskning.

”Stärkt medicinsk forskning gagnar hela befolkningen, oavsett deras kön, ålder, ursprung eller ideologi.”
”Stärkt medicinsk forskning gagnar hela befolkningen, oavsett deras kön, ålder, ursprung eller ideologi.”Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Allmänna arvsfonden förvaltar kvarlåtenskapen från avlidna utan nära släktingar som kan ärva. Riksrevisionen konstaterar vid en granskning att bidragsutdelningen, som sker till föreningar som driver projekt för välgörande ändamål, lider av flera problem. Bland annat får fonden in mer pengar än den hinner dela ut och kontrollerna av var pengarna hamnar har varit bristfällig. Riksrevisionen anser att det behövs en enklare och mer robust lösning för fördelning av pengarna och öppnar även för ändring gällande vilka ändamål de kan användas för. 

Satsa på framtidsforskning

Samtliga skribenter

Anna Nilsson Vindefjärd
Generalsekreterare Forska!Sverige

Margareta Haag
Ordförande Nätverket mot cancer

Anders Sylvan
Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västernorrland

Oili Dahl
Ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Tobias Alfvén
Ordförande Svenska läkaresällskapet

Jan-Ingvar Jönsson
Rektor Linköpings universitet

Bettina Ryll
Grundare Melanoma patient network Europe

Karolina Antonov
Tf. vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen 

Niklas Arnberg
Generalsekreterare Virus- och pandemifonden

Anna Martling
Scientific director life science Karolinska Institutet

Mats Ulfendahl
Forskningsdirektör Region Östergötland

Caterina Finizia
FoUUI-direktör Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Karin Forsberg Nilsson
Dekan medicinska fakulteten Uppsala universitet 

Malin Parkler
Vd Pfizer Sverige

Anna Hemlin
Generalsekreterare Hjärnfonden

Martin Bergö
Prorektor Karolinska Institutet

Mats G Karlsson
FoU-direktör Region Örebro län

Katrine Riklund
Prorektor Umeå Universitet

Stefan Jacobson
Överläkare Danderyds sjukhus

Cecilia Fagerström
Forskningschef Region Kalmar län

Stefan Jovinge
FoU-chef Skånes universitetssjukhus

Lena Gustafsson
Styrelseordförande Forska!Sverige

Carl Johan Sundberg
Dekan Karolinska Institutet

Ann-Marie Wennberg
Life Science-direktör Västra Götalandsregionen 

Martin Johansson
Medicinsk direktör Janssen Sverige

Fredrik Nikolajeff
Professor Luleå tekniska universitet

Jakob Tellgren
Nordenchef MSD

Eva Tiensuu Janson
Stf. vicerektor medicin och farmaci, Uppsala universitet

Göran Larsson
FoU-direktör, Region Västerbotten

Gunilla Westergren-Thorsson
Professor vid Lunds universitet

Agnieszka Madej
Förbundsordförande Sveriges farmaceuter

Mats Eriksson
Tidigare styrelseordförande Region Halland

Björn Odlander
Managing partner Healthcap

Ulrica Sehlstedt
Managing partner Arthur D. Little

Robert Kronqvist
Vd Apotekarsocieteten

Patriq Fagerstedt
Förbundsordförande Naturvetarna

Detta har uppmärksammats av Moderaterna som vill ersätta arvsfonden med en fond för framtidsforskning. Att Moderaterna kan tänka sig en ny ordning är positivt, men en sådan behöver ta hänsyn till de aspekter som lyfts av Riksrevisionen. Användningen av pengarna behöver bli mer stringent och på ett tydligare sätt stödja det allmännas bästa, snarare än att ändamålet breddas mer.

Ett alternativ som Riksrevisionen föreslår i sin rapport, och som tveklöst skulle skapa stort värde i nutid och för kommande generationer, är att avsätta pengar till forskning inom medicin och hälsovetenskap.

Stöd från fonden går redan i dag till föreningar och projekt i civilsamhället som främjar hälsa och välmående, exempelvis rehabilitering och ökad tillgänglighet för sjuka eller funktionsnedsatta. Dessa samhällsbärande verksamheter behöver få fortsatt stöd. Att komplettera det med investeringar i forskning inom medicin och hälsovetenskap är klokt, av flera skäl.

Underfinansierad medicinsk forskning

Hela befolkningen, oavsett kön, ålder eller ursprung, tjänar på stärkt forskning. Den är viktig för vårdpersonalens kompetens, för vårdens kvalitet och för patientsäkerheten. När forskningsstudier sker i Sverige finns dessutom möjlighet för patienter att delta och snabbare kunna dra nytta av medicinska framsteg.

Trots att forskningen har så starkt stöd hos allmänheten har de statliga investeringarna i forskning inom medicin och hälsovetenskap halkat efter kraftigt.

Enligt en undersökning av DN/Ipsos under februari är sjukvården allmänhetens viktigaste politiska fråga. Att allmänheten ser kopplingen mellan bättre vård och forskning blir tydligt i Forska!Sveriges årliga opinionsundersökning; hela 86 procent anser att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa. De viktigaste anledningarna anges vara: för att utveckla ny diagnostik och behandling, förbättra hälso- och sjukvårdssystemet, för att skapa bättre hälsa samt ekonomisk tillväxt och jobb.

Trots att forskningen har så starkt stöd hos allmänheten har de statliga investeringarna i forskning inom medicin och hälsovetenskap halkat efter kraftigt. Under den senaste mandatperioden, 2018-2022, ökade de inte ens med en procent i faktiska belopp, jämfört med 27 procent för övrig civil forskning. Detta måste återställas.

En ekonomiskt lönsam investering

Att satsa på forskning inom medicin och hälsovetenskap är en ekonomiskt lönsam investering. Forskningen har en direkt effekt på patienters hälsa, vilket är kopplat till ett av statens största budgetområden; vård och sjukförsäkringar. Högkvalitativ forskning är även en förutsättning för att vi ska vara ett attraktivt land för life science-företag, som bidrar med kompetens, forskningsinvesteringar, arbetstillfällen och ökade intäkter till statskassan.

Allmänna arvsfonden innehar tillgångar på mer än 12 miljarder kronor, vilket är mycket pengar. Dessa behöver förvaltas på bästa möjliga sätt för landets invånares skull, men även för framtidens befolkning.

Här finns en god möjlighet för regeringen att lösa både problemet med en underfinansierad forskning inom medicin och hälsovetenskap och att stärka vården och befolkningens hälsa, dessutom med en positiv påverkan på svensk ekonomi och välstånd. Den chansen borde inte regeringen missa.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024