Isak Reichel: ”Trossamfundens roll under pandemin har blivit starkare”

Tidigare i veckan presenterade kultur- och demokratiminister Amanda Lind ett budgetförslag där regeringen bland annat vill ge ett ökat anslag med tre miljoner kronor till Myndigheten för stöd till trossamfunden (SST).

– Frågor om religion och tro har fått en större uppmärksamhet i samhället, inte minst under pandemin. Och det märks en större efterfrågan på SST:s kunskaper, säger Amanda Lind till Altinget.

De ringer oss och undrar vilka aktörer som är bra att jobba med, hur man ska jobba och vem man ska kontakta.

Isak Reichel
Myndigheten SST.

– Jag vill ge myndigheterna goda förutsättningar för att jobba både uppföljande – med stärkta kontroller – men också med det förebyggande arbetet och information.

Ökad tillsyn

Bakgrunden är att regeringen vill få bukt med att statsbidrag via civilsamhället går till odemokratisk verksamhet. Sedan några år utreds de nya demokrativillkoren, och i ett betänkande föreslår utredaren Peder Liljeqvist en skärpning av bidragsreglerna för civilsamhället, organisationer och trossamfunden.

– Med de nya demokrativillkoren kommer myndigheten SST få mer att göra med skärpt tillsyn och informationsspridning som ska säkerställa att trossamfunden följer demokrativillkoren, säger kultur- och demokratiminister.

Hur omfattande är problemet med att statsbidrag går till odemokratiska verksamheter via civilsamhället?

– Det har uppmärksammats några fall de senaste åren. Men de övriga rapporter jag får tyder inte på att detta är ett väldigt utbrett problem. Men varje fall är ett fall för mycket.

– Jag menar att alla skattebetalare behöver känna sig trygga i att de offentliga medlen går till seriösa aktörer, och inte till aktörer med odemokratiska värderingar eller verksamheter. Att göra den här förstärkningen till de bidragsgivande myndigheterna är ett sätt att säkerställa det.

En tyngre roll

Isak Reichel, generalsekreterare på Myndigheten för trossamfunden (SST), bekräftar att efterfrågan på myndighetens stöd har ökat och att trossamfunden har fått en tyngre roll som samhällsaktörer under coronapandemin.

Jag menar att alla skattebetalare behöver känna sig trygga i att de offentliga medlen går till seriösa aktörer...

Amanda Lind (MP)
Kultur- och demokratiminister.

– Vi har fått ett högre tryck. Trossamfundens roll under pandemin med krisarbete och beredskap har blivit starkare. Man har tagit ett stort ansvar för medborgare och grupper som står lite längre ifrån den allmänna informationen, säger han till Altinget.

Fler myndighetsuppdrag

Men coronapandemin och krisberedskap är inte det enda som tillkommit för SST. Myndigheten har även fått fler regeringsuppdrag de senaste åren inom bland annat demokrati, hedersrelaterat våld och säkerhet i moskéer.

– Det är nog lite nytt för oss, säger Isak Reichel, som själv tillträdde posten som generaldirektör i januari i år.

– Det har ökat myndighetens arbete med möten, uppföljning och projekt.

Är tre miljoner i ökat anslag tillräckligt?

– Vi gör det vi kan med de resurser vi har. Jag tror det kommer att vara tillräckligt för oss och att vi kan leva upp till det som förväntas, lite beroende på hur budgetförslaget ser ut i slutändan. 

Existentiella frågor nom vården

Också från kommunerna och sjukvården hör man av sig mer till SST.

– På grund av pandemin så har många kommuner och regioner fått upp ögonen för trossamfunden och börjat se vilken resurs de är i krisarbete och krisberedskapsarbete, säger Isak Reichel.

– De ringer oss och undrar vilka aktörer som är bra att jobba med, hur man ska jobba och vem man ska kontakta.

Han menar att de existentiella frågorna får mer uppmärksamhet idag än för tjugo år sedan.

– Man har inte alltid sett detta från kommunalt och regionalt håll. Men det börjar märkas hur viktiga trossamfunden är på många håll för ungdomsrörelser och äldre, och att de kan nå stora grupper som annars kan vara svåra att nå, säger Reichel.

– Samhället börjar inse att trossamfunden är den största folkrörelse vi har i Sverige.