Idéburen välfärd närmar sig grönt ljus från riksdagen efter ändring om LOV

Som det ser ut nu kommer det att bli en majoritet bestående av V, S, MP, L och KD. M, C och SD motsätter sig förslaget.

– Det här är en stor dag för möjligheten att utveckla välfärden och de idéburna organisationernas möjlighet att bidra. Att kunna rikta upphandlingar av kvinnojourer, hospice, äldrevård eller annan verksamhet till idéburna aktörer gör att vi får en större mångfald och att den idéburna välfärden kan få större genomslag, säger Jakob Forssmed, KD:s ekonomisk-politiske talesperson, till Altinget.

Vill ha lika villkor

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt berättar varför hans parti, inte ens med ändringen, kan acceptera förslaget. I en skriftlig kommentar till Altinget säger han:

– Vi anser att det ska vara lika villkor för alla. Idéburna aktörer är varmt välkomna, men på samma premisser och villkor som för övriga driftsformer. Syftet med förslaget är att underminera privata driftsformer, vilket vi motsätter oss. Vi anser att kvalitet ska vara vägledande och ser inget behov av den föreslagna lagstiftningen.

Knäckfrågan har rört en formulering om möjligheten att reservera kontrakt inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV.

Frågan som nästan stjälpte

I propositionen föreslogs att det skulle vara möjligt för en upphandlande myndighet att ”reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer som har ett allmännyttigt syfte som bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas”.

Detta var en förändring jämfört med utredningen, där förslaget var att det skulle göras möjligt att ”reservera rätten att ansöka om att få delta i ett valfrihetssystem för idéburna aktörer om det finns särskilda skäl”.

”Ett giftpiller”

Detta kan tyckas vara en detalj, men enligt Altingets källor kunde den ha satt stopp för förslaget. Farhågorna gällde att den ändrade skrivningen i praktiken skulle ge regioner och kommuner vetorätt mot privata aktörer. Med tanke på att både KD:s och L:s röster behövs för att nå en riksdagsmajoritet, var utsikterna osäkra.

Någon beskrev det som att man hade ”planterat in ett giftpiller”, en annan sade att detta är vad som på ”socialdemokratiska kallas för att ta tillbaka kontrollen över välfärden”.

Utskottsförslag till Lagrådet

Det ovanliga hände då att finansutskottet skickade ett ändrat lagförslag om LOV till Lagrådet, baserat på L:s och KD:s följdmotioner. Den 6 maj gav Lagrådet grönt ljus. I och med gårdagens justering i finansutskottet lutar allt åt att riksdagen den 2 juni kommer att anta nya lagar för idéburna aktörer i välfärden.

Formuleringen blir nu: ”En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas. Detta gäller dock inte i fråga om sådana vårdvalssystem som avses i 7 kap. 3 § hälso och sjukvårdslagen (2017:30).”

Jakob Forssmed igen:

– Det utskottet har lagt fram är i grunden regeringens proposition, men med en förändring från KD och L. Den innebär att vi ger möjligheter att rikta upphandlingar, men med ett undantag: det obligatoriska vårdvalet i primärvården. Där är det redan obligatoriskt för regionerna att ha ett valfrihetssystem.

Varför var den ändringen viktig?

– Vi såg risker med att man skulle försöka få bort privata aktörer genom att enbart rikta upphandlingarna till de idéburna. Inte för att man älskar idéburet, utan för att man vill ha bort de privata alternativen. Det är inte heller här som de idéburna är som starkast, säger Forssmed.

Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej. Hur påverkar det ert samarbete i en valrörelse?

– De har en annan uppfattning och de får förstås svara för sig själva. Men jag noterar att de åtminstone tyckte att vårt förslag var bättre än propositionen. Så den här lagstiftningen har ett bredare stöd än vad den hade i propositionen som kom till riksdagen.

Blev exkluderande

Altinget har även sökt Moderaternas Elisabeth Svantesson och Liberalernas Mats Persson för kommentarer, men har inte lyckats nå dem.

Vid den första beredningen i finansutskottet den 28 april haffade Altinget Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl och frågade vilken deras huvudinvändning var till propositionen.

– Problemet är att som propositionen utformades så blev den exkluderande, i meningen att man gav möjlighet för att stoppa privata aktörer. I stället för att hitta vägar in för de idéburna, så hittade man vägar ut för de privata, sade Ådahl till Altinget.

Förnekar vetorätt

Altinget frågade för en tid sedan civilminister Ida Karkiainens (S) stab om varför utredarens LOV-förslag ändrades. I ett mejl förklarade de den med remissinstansernas synpunkter.

Den ändrade skrivningen utformades för att likna ett annat av propositionens förslag som klarade sig undan kritik, det om reservering av upphandlingar inom Lagen om offentlig upphandling (LOU). Däremot menar ministerstaben bestämt att detta inte skulle ha inneburit någon vetorätt mot privata aktörer.