Debatt

Hbtqi-seniorer förtjänar en resursstark äldreomsorg 

Folkhälsomyndigheten har gett regeringen i uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Att de nu sammanställer en handlingsplan är bra – men otillräckligt. Det skriver Pell Uno Larsson, talesperson i äldrefrågor på RFSL och Conny Mathiesen, affärsområdeschef på Frösunda Äldreomsorg.

”Resurserna inom äldreomsorgen och antalet personer som får biståndsbeslut har sedan 1980-talet hela tiden minskat samtidigt som andelen äldre i samhället ökat”, skriver debattörerna.
”Resurserna inom äldreomsorgen och antalet personer som får biståndsbeslut har sedan 1980-talet hela tiden minskat samtidigt som andelen äldre i samhället ökat”, skriver debattörerna. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det är varmt välkommet att Folkhälsomyndigheten (FHM) får regeringens uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Men det räcker inte. En gedigen resursförstärkning av äldreomsorgen måste också till.

Välkommet initiativ

Äldre hbtqi-personer är en särskilt utsatt grupp i samhället, med en ökad risk för ofrivillig ensamhet och isolering. Vi vet också att äldre hbtqi-personer lättare hamnar i utanförskap på grund av tidigare förtryck och att deras förtroende för vård och omsorg är generellt svagt.

Därför är det varmt välkommet att Folkhälsomyndigheten (FHM) får uppdrag av regeringen att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor, liksom att äldre har fått ett eget fokusområde i regeringens handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter.

Otillräcklig åtgärd

Men det räcker inte med en kartläggning och dokumenterad kunskap. Det krävs också handling – att det tillsätts resurser som stärker arbetsvillkor och organisation i äldreomsorgen i stort som gör det möjligt att möta de särskilda behov som äldre hbtqi-personer har. Resurserna inom äldreomsorgen och antalet personer som får biståndsbeslut har sedan 1980-talet hela tiden minskat samtidigt som andelen äldre i samhället ökat. Ett 70-tal kommuner har till och med brist på platser i äldreomsorgen, enligt Boverket.

Arbetsbelastningen för personalen har blivit mycket högre och arbetsvillkoren sämre. Det är förhållanden som får stor inverkan på hur möten inom omsorgen kan se ut. Samhället måste som en konsekvens skapa förutsättningar för personalen att överhuvudtaget hinna föra samtal med de äldre i en i många fall resurssnål äldreomsorg. 

Även Coronakommissionen pekar på resursbrist och oklarheter i ansvar mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvården, något som drabbade alla äldre under pandemin, men särskilt äldre hbtqi-personer som oftare tvingas leva i isolering och har större behov av mötesplatser.

”Vilket bemötande kommer man att få?”

Hbtqi-utbildning borde ingå i alla människovårdande yrkesutbildningar.

Många äldre hbtqi-personer oroar sig för hur det kommer att bli den dag det är aktuellt för dem med äldreomsorg. Vilket bemötande kommer man att få från personal och andra boende på särskilda boenden för äldre?

För att skapa rätt förutsättningar krävs kontinuerliga utbildningsinsatser och tydliga riktlinjer så att medarbetarna får kompetens att möta de behov som äldre hbtqi-personer har. Hbtqi utbildning borde ingå i alla människovårdande yrkesutbildningar, till exempel undersköterskeutbildningar, socionomutbildningar, sjuksköterskeutbildningar och chefsutbildningar i syfte att höja både generella kunskapsnivå och bygga spetskompetens.

Sveriges första regnbågsboende

Ett inspirerande bevis för att det är möjligt att skapa goda livsvillkor för äldre hbtqi-personer är Frösunda Äldreomsorgs särskilda regnbågsavdelning på Frösunda Hanveden vård- och omsorgsboende i Haninge utanför Stockholm – landets första renodlade hbtqi-avdelning.

Avdelningen skapades med utgångspunkt i forskningen och i samarbete med RFSL med ledorden öppenhet, trygghet och gemenskap. Alla medarbetare på avdelningen har genomgått RFSL:s certifieringsutbildning som ger kunskap som skapar en bättre arbetsmiljö och som resulterar i ett bättre bemötande. 

Verksamhetens arbete stöttas av Frösundas centrala kvalitetsavdelning som kvalitetssäkrar att vård och omsorgsinsatserna på regnbågsavdelningen är i linje med certifieringen. På regnbågsavdelningen är aktiviteterna anpassade för målgruppen och i samverkan med RFSL har Frösunda utarbetat en volontärpool där personer från hbtqi-rörelsen kommer att besöka Hanvedens regnbågsavdelning med jämna mellanrum.

Inredningen på avdelningen präglas av fotokonst inspirerad av hbtqi-världen, bland annat porträtt av hbtqi-ikoner som Selma Lagerlöf, Oscar Wilde, Jonas Gardell, Tove Jansson och Greta Garbo, samt bilder av fotograf Elisabeth Ohlson (Ecce homo).

Men allra viktigast – på Hanveden får äldre hbtqi-personer gemenskap med andra hbtqi-personer.

Viralt stöd

Behovet av särskilda insatser för äldre hbtqi-personer blev tydligt i samband med invigningen av regnbågsavdelningen. Inlägg om händelsen i sociala medier möttes av tusentals ”likes”, kommentarer och delningar präglade av kärlek och glädje. Inläggen ledde till över 20 000 sidvisningar av den särskilda hbtqi-sidan på Frösundas webbplats.

För att FHM:s kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor ska få eftersträvade effekter måste fler följa i Frösundas spår – och hela äldreomsorgen får tillgång till de resurser som våra äldre förtjänar.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget