FHM kartlägger äldre hbtqi-personer: ”Extra utsatt grupp”

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått ett nytt uppdrag att utreda äldre hbtqi-personers tillgång och behov till vård. RFSL ställer sig positiva till förslaget då de anser att äldre hbtqi-personer har fallit i skymundan tidigare. 

Senaste kartläggningen av äldre hbtqi-personers tillgång till vård skedde 2013. RFSL är därför positiva till en ny rapport för att se hur långt vårdsektorn kommit. 
Senaste kartläggningen av äldre hbtqi-personers tillgång till vård skedde 2013. RFSL är därför positiva till en ny rapport för att se hur långt vårdsektorn kommit. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Rapporter om hbtqi-personers hälsa

• Sedan 2014 har regeringen drivit ett arbete för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Arbetet började efter en rapport från Socialstyrelsen 2013. I rapporten kartläggs kommuners hantering av äldre hbt-personers och då noterade Socialstyrelsen kunskapsbrist i nio av tio kommuner.  

• 2016 kom en utredning om psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap. I den studien såg Socialstyrelsen att det både var vanligare med psykisk ohälsa och missbruk i samkönade äktenskap än vad det var i olikkönade äktenskap. 

• I början av 2021 gjorde regeringen en handlingsplan för hantering av hbtqi-personer med ett par fokusområden. Ett av fokusområdena handlar specifikt om äldre hbtqi-personer. I och med det gav regeringen sedan ut uppdraget om kartläggning till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i februari 2022.

Folkhälsomyndigheten (FHM) har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Uppdraget ska utföras tillsammans med Socialstyrelsen som i sin tur ska kartlägga behov och tillgång av kommunal vård och omsorg för äldre hbtqi-personer.

Johanna Jupiter
Johanna Jupiter Foto: Socialstyrelsen

– Man valde att lyfta den här målgruppen då man dels sett genom forskning och dels av samhällsrapporter att det är en extra utsatt grupp. Det har synts även särskilt under pandemin, säger Socialstyrelsens hbtqi-samordnare Johanna Jupiter, till Altinget.

Mer psykisk ohälsa

Hon menar att det i dagsläget är svårt att veta vilka specifika hälsoproblem som är vanligare bland äldre hbtqi-personer då det inte förts något register på sexualitet.

Men 2016 släppte Socialstyrelsen en rapport där man undersökt psykisk hälsa hos personer i samkönade äktenskap jämfört med personer i olikkönade äktenskap. Rapporten visade en ökad andel psykisk ohälsa och missbruk bland personer i samkönade äktenskap.

Ökad förståelse för hbtqi

Johanna Jupiter tror att den kommande kartläggningen ger mer kunskap än den från 2013. Bland annat tror hon kunskapen blivit bredare sedan dess, men också att fokuset inkluderar fler än tidigare.

– Jag tror det blivit bättre sedan 2013 då vi såg i kartläggningen att verksamheterna hade en begränsad kunskap om hbtqi-frågor. Så i den här rapporten tror jag att vi behöver titta på om de tillsatta insatserna har gett resultat och hur förståelsen förändrats. Exempelvis tror jag vi kommer se en ökad medvetenhet kring frågor rörande könsidentitet, säger Johanna Jupiter.

Insatserna från senaste kartläggningen har setts tydligt i samhället och inkluderingsarbetet menar Johanna Jupiter. Utöver en ökad kompetens för hbtqi-frågor och statsbidrag till föreningar nämner hon att det blivit mer forskning samt RFSL:s arbete och ökade inkludering av olika hbtqi-personer. 

Hbtqi-personers skepsis till vården

RFSL:s talesperson i seniorfrågor Pell-Uno Larsson är positivt till en ny kartläggning. Han berättar att det är lätt att äldre hbtqi-personer hamnar i utanförskap på grund av tidigare förtryck.

Pell-Uno Larsson
Pell-Uno Larsson Foto: RFSL

Förtroendet för vård och omsorg är bland äldre hbtqi-personer är svagt, enligt Pell-Uno Larsson, som menar att det behövs en hbtqi-utbildning för personal inom vården. Ett exempel är andelen personal som inte är från Sverige.

– Många som jobbar i vården är ju exempelvis från Irak eller Iran och där är det ju inte självklart med hbtqi-rättigheter alltid. Det är ett exempel på varför man behöver en adekvat utbildning. För det är ju inte deras fel om hbtqi-perspektivet inte finns naturligt, utan staten måste ju försäkra om att det finns den kompetensen bland all personal, säger Pell-Uno Larsson till Altinget.

Nordisk kunskapsinhämtning

Desireé Ljungcrantz är tillförordnad enhetschef på enheten för sexuell hälsa och hivprevention på Folkhälsomyndigheten. Hon berättar att det finns bra forskning att ha som underlag till kartläggningen, bland annat en utlysning av Forte från 2021 som undersöker hbtqi-personers relation till hälsa, arbetsliv och välfärd. 

Desireé Ljungcrantz
Desireé Ljungcrantz Foto: Pelle Filipsson

– Det pågår en del forskning och kunskapsframtagning på nordisk nivå. Dessutom är det ett önskat uppdrag för det finns ett klart behov att kartlägga kunskapsläget, säger Desireé Ljungcrantz till Altinget.

Så kartlägger FHM

Hon menar att då äldre hbtqi-personer är en väldigt specifik grupp behöver Folkhälsomyndigheten komplettera sina kunskaper.

För att genomföra studien hade Folkhälsomyndigheten tänkt använda både kvantitativa och kvalitativa metoder. Enligt Ljungcrantz ska FHM bland annat använda registerdata, litteraturöversikt över internationell och nordisk forskning, samt intervjustudier. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024