Boverket halverar stöd till riksorganisationer – utan någon dialog

– Stödet från Boverket har varit projektinriktat och legat på ungefär samma nivå under flera år. Så när vi gjorde budget för 2022 hade vi räknat med 1,4 miljoner som tidigare. Nu fick vi det sänkt till 834 000 kronor, säger Kenneth Lundmark, förbundschef på Bygdegårdarnas riksförbund till Altinget.

Halverat stöd

Folkets hus och parker fick sina bidrag sänkta från 1 895 000 för 2020 till 957 000 kronor för nästa år. Våra gårdar får en sänkning till 545 000 kronor, efter att året dessförinnan ha fått 1 165 000.

– Vi är överraskade. Det är symptomatiskt för Boverket att de fattar beslut av praxiskaraktär utan att ha samtal med oss riksorganisationer. De har valt att halvera anslaget för oss, säger Calle Nathanson på Folkets hus och parker till Altinget.

Nämns inte specifikt

På Boverket hänvisar man till förordningen.

– Boverkets Samlingslokaldelegation fattar beslut utifrån förordningen, där det bestäms hur prioriteringen ska ske. I förordningen anges att riksorganisationerna kan ansöka om verksamhetsutvecklingsbidrag för att utveckla ungdomars mötesformer. Men det anges inte att riksorganisationerna ska prioriteras, säger Elisabet Liffler, civilekonom på Boverket till Altinget.

– Det här är ett så pass översökt bidrag, och det är svårt att prioritera dem när de inte ska prioriteras enligt förordningen.

Men är det rimligt att göra så pass stora förändringar i anslagen utan någon förvarning eller dialog? De sitter och gör budget utifrån hur det var varit tidigare när de har fått ungefär samma nivå på bidragen under flera år?

– Frågan är ju hur lämpligt det är att Boverket ska ha dialog med alla bidragssökande om hur mycket de ska ha i bidrag? Vi har en ansökan och vi arbetar enligt förordningen. Det handlar inte om att deras arbete är mindre viktigt, bara det att de inte är prioriterade i förordningen.

Av de nio medlemmarna i Boverkets Samlingslokaldelegation är alla utom två nya. Kan det ha påverkat processen?

– Det har jag svårt att uttala mig om.

Nu har organisationer med lokaler i socioekonomiskt utsatta områden prioriterats. Finns det inte en risk att man spelar ut stad och landsbygd mot varandra?

– När det gäller verksamhetsbidraget så kan både riksorganisationerna och föreningarna ute i landet söka, så de konkurrerar om samma medel. Sedan ”ska” vi enligt förordningen prioritera allmänna samlingslokaler för ungdomar och allmänna samlingslokaler i områden med socioekonomiska utmaningar. Vi ”får” också prioritera verksamheter som saknar närhet till offentlig och kommersiell service, men där är en nyansskillnad, säger Elisabet Liffler.

Missriktad oro

Calle Nathanson ser detta som en sorts missriktad oro för juridiken.

– Våra medlemmar har verksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Att vårt huvudkontor ligger på Mariatorget är knappast relevant.

Kenneth Lundmark påpekar att de har 1450 bygdegårdar ute i hela landet och att det här får svåra konsekvenser för verksamheterna.

– Jag konstaterar att det riskerar drabba barn och ungdomsverksamheten i våra 24 distrikt ute i landsbygderna. Vår styrka är inte Stockholm eller Malmö utan glesbygdsområden. Det här kommer att leda till att vi blir försvagade ute i landet, säger Lundmark.