Analys av 
Johanna Alskog

Vad säger budgeten om regeringens planer för klimatanpassning?

Innan året är slut ska regeringen lägga fram en ny klimatanpassningsstrategi. Behoven av åtgärder är stora och brådskande, enligt expertrådet. Men i budgeten finns inga extra pengar avsatta, så frågan är vad strategin innehåller och hur den ska genomföras?

Oberoende av vad man tycker om minskningen på 25 miljoner av anslagen till det nuvarande klimatanpassningsarbetet, så är en än större fråga hur regeringen har tänkt sig framtiden?
Oberoende av vad man tycker om minskningen på 25 miljoner av anslagen till det nuvarande klimatanpassningsarbetet, så är en än större fråga hur regeringen har tänkt sig framtiden?Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Johanna Alskog

Det har varit ett liv och ett kiv kring regeringens justeringar i anslagen för klimatanpassning i budgetpropositionen. Det handlar om tre olika anslag avsedda för något skilda ändamål. Totalt sett innebär ändringarna att de statliga pengar som är avsatta till att klimatanpassa samhället nästa år minskar från årets 737 miljoner kronor till 712 miljoner kronor.

Ingen dramatisk slakt av miljonerna, kan man såklart tycka. Men att regeringen valde att göra något som ens kan tolkas som en nedskärning på just arbetet med klimatanpassning, med tanke på att landet drabbats av såväl torka som översvämningar under den gångna sommaren, får väl sägas vara politiskt oväntat. Eller som en expert på klimatanpassning väljer att formulera sig: ”Det kom lite fel i tiden.”

Debatt med sifferbingo

I debatten som har följt efter att regeringen presenterade budgeten har det kastats siffror hit och dit mellan olika politiska läger. Det är tre olika anslag inblandade, det går också att utgå från olika budgetpropositioner från olika år, allt beroende på vilken poäng man vill få fram.

Carl-Oskar Bohlin (M), ministern för civilt försvar, gick ut på X och försökte bringa ordning på, enligt hans mening, missförståndet att regeringen skulle minska på resurserna till klimatanpassning. Det fick tidigare MP-politikern Lorentz Tovatt att gå till full motattack. På sajten Klimatgranskaren anklagar han Bohlin för ”budgetbluff”, för att twittra desperat samt att antingen inte ha koll på anslagen eller att medvetet fara med osanning.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har istället fått en KU-anmälan på halsen. I en riksdagsdebatt kort före budgetdagen ska hon, enligt MP-språkröret Per Bolund, avsiktligt ha undanhållit information om minskade klimatanpassningsanslag. ”Det är direkt oansvarigt att skära ner i budgeten. Men det minsta man kan begära är att man är ärlig med det”, sade Bolund till Aftonbladet.

Blott några dagar efter finansminister Svantessons (M) budgetpromenad tog reaktionerna ytterligare fart av det dramatiska jordskredet i Stenungsund. Katastrofen fick Bolunds språkrörskollega Märta Stenavi att efterlysa ett strategiskt och långsiktigt arbete med klimatanpassning. Responsen från SD-ledamoten Martin Kinnunen var syrlig: ”Ingen älskar en naturkatastrof lika mycket som en miljöpartist. Om det bara hade funnits några hundra miljoner mer i nåt anslag hade detta inte hänt…” skriver han på X.

Hur vill regeringen arbeta framöver?

Oberoende av vad man tycker om minskningen på 25 miljoner av anslagen till det nuvarande klimatanpassningsarbetet, så är en än större fråga hur regeringen har tänkt sig framtiden? I december så ska klimat- och miljöministern lägga fram en ny klimatanpassningsstrategi för riksdagen, vad innehåller den och med vilka pengar ska den genomföras?

I underlagsrapporten från Expertrådet för klimatanpassning är listan över förslag på åtgärder, reformer, utredningar, underlag och nya statliga stöd minst sagt omfattande. Många av dem är brådskande och – de kräver resurser, antingen i form av ökade och nya statliga bidrag eller myndigheter som ska mäkta med nya uppdrag.

Men i budgetpropositionen lyser de extra resurserna avsatta för den nya strategin med sin frånvaro. Det kan antingen tolkas som att det vankas en strategi med stramare ambitionerna än rekommendationerna från experterna i det egna rådet eller som att uppväxlingen i arbetet dröjer till år 2025. Även det sistnämnda vore att gå emot expertrådets uppmaning om att åtgärderna brådskar.

Nåväl, den som lever får se. Det som däremot är helt säkert är att den klimatpolitiska debatten kommer att växla upp ytterligare under hösten, förutom en klimatanpassningsstrategi i december, så ska regeringens omtalade klimathandlingsplan lämnas över till riksdagen i november. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00