Så gör vi Sverige tryggare, kommuner

Senast den 1 juli ska samtliga kommuner ha presenterat en konkret åtgärdsplan för hur det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas lokalt. Det finns en stor potential när det kommer till hur säkerhetsföretag kan nyttjas för att öka tryggheten i det offentliga och digitala rummet.

Rädda i sitt eget bostadsområde 

Att känna att den personliga friheten kraftigt begränsas på grund av kriminalitet och otrygghet är något som för många svenskar har blivit en del av vardagen. I den senaste Nationella trygghetsundersökningen uppgav 26 procent att man undviker att gå ut ensamma på kvällen i sitt bostadsområde. För kvinnor är siffran hela 34 procent.

Var femte person svarade att man under det senaste året utsatts för brott mot enskild person. Även här är kvinnor överrepresenterade, framför allt när det kommer till sexualbrott. Hela 53 procent av befolkningen svarade att man oroar sig över brottsligheten i samhället, en rekordhög siffra att jämföra med 46 procent året innan.

Till detta visade senaste skolundersökningen att 45 procent av eleverna i årskurs 9 utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott under det senaste året. Den vanligaste brottsplatsen är på skolan eller skolgården.

Så ökar vi tryggheten 

För att öka tryggheten och säkerheten för invånarna krävs krafttag från alla fronter. Polisens arbete behöver tveklöst vara grundplåten. Sedan förra sommaren har även samtliga kommuner ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar och senast den 1 juli i år ska detta konkretiseras i 290 lokala åtgärdsplaner.

Det är hög tid för kommunerna att nu se över på vilka sätt lokala företag, särskilt de verksamma inom säkerhetslösningar, kan bistå och nyttjas för att öka tryggheten.

1. Personell bevakning och upprättande av allmän ordning och säkerhet. Sedan årsskiftet finns en ny lag som tydliggör att ordningsvakter ska få arbete trygghetsfrämjande, vilket ger kommuner större möjlighet att använda sig av ordningsvakter i det offentliga rummet. Det kan även handla om väktare som bevakar fastigheter och skolor. Även om detta aldrig får bli ett substitut för en lokalt närvarande polis är det ett nödvändigt komplement som redan i dag används av ungefär var tredje kommun.
2. Tekniska och fysiska säkerhetstjänster i form av trygghetskameror, belysning, system för larm- och accesskontroll, brandskydd samt säkerhetsdörrar som rätt använt kan förhindra att brott begås och att stöldbegärligt material hamnar i de kriminellas händer.
3. Underrättelse. Samtliga kommuner behöver involvera lokala företag, särskilt de verksamma inom säkerhet, i kommunala samordningsfunktioner och säkerhetsråd för att få en heltäckande lägesbild om säkerhetsläget och vilka verktyg som finns för att förebygga brott.
4. Upphandling. Oavsett vilka varor och tjänster som köps in behöver kommunens upphandlingar utformas utifrån branschens förutsättningar. Irrelevanta krav som gör att seriösa aktörer inte kan lägga anbud och enögt fokus på lägsta pris i stället för kvalitet behöver undvikas.
5. Digitala brott. Bedrägerier var den brottskategori som ökade mest under 2023 enligt Brottsförebyggande rådet. Särskilt bedrägerier riktade mot äldre genom sms och telefonsamtal är ett gissel som göder den kriminella ekonomin och som med alla medel måste motverkas. Kommuner bör ta hjälp av säkerhetsföretag för att genom it-lösningar och information till kommuninvånarna minska risken för att de digitala brotten fullbordas.

Säkerhetsläget i Sverige är allvarligt. Att investera i verktyg och tjänster som bidrar till att öka säkerheten är en investering som kommer ge en långsiktig avkastning för kommunerna. Konsekvensen annars kommer tveklöst öka risken för att kommuninvånare utsätts för brott, minskad attraktivitet att bo och verka i kommunen och färre skattekronor till den gemensamma kassan.