Regeringen måste våga satsa ännu mer på rot

I vårbudgeten från Regeringen som presenterades i måndags så uteblev efterfrågade satsningar på bostadssektorn.

Enligt en nyligen genomförd undersökning av kreditupplysningsföretaget UC riskerar upp till 16 000 bolag i Sverige att gå i konkurs under 2024 på grund av den rådande lågkonjunkturen. Av dessa bolag är bygg den största kategorin med en andel på 13 procent, följt av restaurang 9 procent, och detaljhandel på 8 procent.

Detta sker under en period då den svenska befolkningen fortsätter att öka i antal och behovet av bostäder är stort. Enligt Boverket behöver det byggas runt 67 000 bostäder per år för att vi skall ligga i takt med behoven. Inledningen till 2024 så visar deras prognos att det kommer byggstartas ca 15 000 bostäder detta år.

En bra åtgärd som branschen välkomnar 

Utmaningarna med det minskade byggandet får många effekter. Det påverkar de unga, som inte kan flytta hemifrån. Det påverkar barnfamiljerna, som inte kan flytta till större boenden. Det påverkar företagen, som inte kan expandera i brist på bostäder. Men det påverkar också byggsektorn då konkurserna ökar och det försvinner många arbetstillfällen från branschen. Det gör det i sin tur att det blir svårt att växla upp när konjunkturen väl vänder.

Vid utgången av 2022 så köpte nästan 1,1 miljoner svenskar Rot-tjänster för sammanlagt 11,2 miljarder kronor och användandet är fördelat jämnt i alla Sveriges 290 kommuner.

Rot-avdraget infördes i Sverige år 1993 som en åtgärd för att minska förekomsten av hushållens inköp av svart arbetskraft inom byggsektorn. Sedan har det justerats både när det gäller avdragsnivå och vilken typ av tjänster som ingår. Med Skatteverket som garant har det under snart 30 år finslipats till ett tydligt och välfungerande system som verkar inom givna ramar. Nu ligger ett förslag från regeringen att från den 1 juli 2024 införa en höjning av beloppsgränsen till 75 000 kr per person för rotavdraget och att det skall gälla fram till årsskiftet 2024. Regeringen har motiverat införande med att man vill ”temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen”. Det är en bra åtgärd som välkomnas av oss i branschen. 

Det finns en pågående diskussion bland de politiska partierna att rot enbart används av höginkomsttagare i välbärgade kommuner. Skatteverkets egen statistik visar på att det argumentet inte håller. Vid utgången av 2022 så köpte nästan 1,1 miljoner svenskar rot-tjänster för sammanlagt 11,2 miljarder kronor och användandet är fördelat jämnt i alla Sveriges 290 kommuner.

Används inom alla inkomstsegment

Även en nyligen publicerad rapport från riksdagens utredningstjänst som tittade på vilka inkomstgrupper som använder rotavdraget fann att två tredjedelar av de som nyttjade rotavdraget var medel- eller låginkomsttagare, det vill säga 700 000 personer. En tredjedel var höginkomsttagare. Rotavdraget används inom alla inkomstsegment och i alla Sveriges kommuner.

Om lågkonjunkturen bli långvarig kommer många bolag att tappa duktig personal till andra sektorer. Med rot kan vi rädda kvar arbetstillfällen i byggsektorn.

Byggmaterialhandlarna lät i början av pandemin HUI räkna på effekterna vad en återställning av avdraget på arbetskostnaden från 30 procent till 50 procent, samt en höjning av takbeloppet till 100 000 kr skulle få för effekt. En sådan reform skulle innebära att det skapar, eller räddar kvar, 7 500 arbetstillfällen inom byggsektorn.

Vi uppmanar nu regeringen att fortsätta satsa på rot. Det är en av de viktigaste politiska åtgärderna som hindrar en ännu större nedgång i sektorn. 

Nu är det också dags att ta upp diskussionen om hur rot-avdraget skall utformas för de kommande åren. Här vill vi trycka på vikten av långsiktiga och tydliga regler och att de förändringar regeringen beslutar gäller över en längre period. Inte enbart för de sex månader som är fallet med den senaste ändringen. Detta är viktigt både för byggsektorn och samhället i stort.