Debatt

Om samhällsbyggnadssektorn ska minska sitt klimatavtryck krävs bättre utbildning

Tydligare inslag av hållbarhet på landets yrkesutbildningar skulle ge morgondagens samhällsbyggare rätt verktyg och sektorn den viktiga skjuts av kunskap som behövs för den gröna omställningen. Det skriver Kajsa Hessel, vd Svensk byggtjänst.

Byggsektorn står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp, skriver debattören.
Byggsektorn står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp, skriver debattören.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi står för en betydande del av Sveriges BNP och vi har format samhället genom historien med hantverk och innovation. Vi, samhällsbyggnadssektorn, är smärtsamt medvetna om att vi står för en stor del av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Vårt ansvar i klimatomställningen är stort. Därför behövs både tydligare krav och mer samverkan från politiken.

Höj kunskapsnivån om hållbarhet

För oss samhällsbyggare, som både mött ökade krav på hållbarhet från kundsidan och efterfrågat tydligare riktlinjer kopplat till desamma under lång tid, är de senaste årens regleringsregn och klassificeringskrav från EU – kanske oväntat – mycket välkommet. 2020 års taxonomiförordning gav företag inom EU tydligare riktlinjer för hur de värderar sin tjänsteportfölj utifrån hållbarhetsparametrar. De nya redovisningsdirektiven gör det dessutom enklare att utvärdera företags utveckling på hållbarhetsområdet.

Trots åtgärderna råder det inga tvivel om att sektorns klimatutmaningar kommer att kvarstå om inte fler insatser görs. På grund av dess komplexitet, analoga natur och mångfalden av aktörer krävs insatser från fler håll än Bryssel.

Ett sätt att driva på utvecklingen är att höja kunskapsnivån om hållbarhet. Tydligare inslag av hållbarhet på landets yrkesutbildningar skulle både ge morgondagens samhällsbyggare rätt verktyg på väg ut i arbetslivet och ge sektorn den viktiga skjuts av kunskap som behövs för omställningen. För att det ska ske krävs tydliga insatser från utbildningsväsendet, på såväl nationell som kommunal nivå.

Förbättra yrkesutbildningarna

På landets yrkesutbildningar märker eleverna, ofta redan under den första arbetsplatsförlagda utbildningen, att de förväntas kunna mer om hållbarhet än de faktiskt gör. Kanske är det en annan sorts Greta-effekt de möter: äldre generationer tror mer om de ungas kunskap om klimatfrågan – och förväntar sig kanske därför att problemen kommer att lösa sig tack vare upplysta Generation Z.

Kunskap om ekologiskt hållbar materialanvändning, korruption och normkritik är grundläggande kunskap vars värde sträcker sig långt utanför sektorns gränser.

Det är bra att det finns en förväntan på ökad kunskap, men då krävs också att utbildningen lever upp till den. Kommuner och gymnasieskolornas huvudmän måste säkerställa att budgetkalkylen går ihop när nya krav ställs på utbildningen. Kommuner måste garantera att skolpengen räcker för att tillhandahålla hållbarhetsutbildning i framkant – eller åtminstone på en tillräcklig nivå. Skolornas huvudmän måste se till att den skolpeng som delas ut tillfaller satsningar inom hållbarhet.

Ställs det krav på handling inom en överskådlig framtid finns det en chans att svara upp till behovet av kompetensförsörjning som syns i sektorns alla branscher. Kunskap om ekologiskt hållbar materialanvändning, korruption och normkritik är grundläggande kunskap vars värde sträcker sig långt utanför sektorns gränser.

Fortsatta kraftansträngningar krävs

Översynen av skolpengen skulle sannolikt bli en positiv nettoaffär för alla inblandade: det möjliggör fler resurser för att integrera hållbarhet i undervisningen och det stärker elevernas lärande kring hur de ska bidra till en hållbar utveckling, som ökar deras värde i arbetet. Slutligen kommer det bidra till att minska det stundande kompetensförsörjningsglappet.

Samhällsbyggnadssektorns förehavanden är ofta anledning till diskussioner kring matbord, på arbetsplatser – och inte minst i politiken. Vi är stolta över att engagera och att dagligen forma samhället. Just därför är det så viktigt med fortsatta kraftansträngningar, tvärfunktionell samverkan och tydligare kravställning från utbildningspolitiken, så att vi samhällsbyggare kan fortsätta att minska sektorns – och i förlängningen Sveriges – klimatavtryck.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024