Oansvarig avveckling av investeringsstödet hotar bostadsbyggandet 

Investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och studentbostäder infördes 2016. Tanken var att fler bostäder med lägre hyror skulle byggas. Stödet utbetalas till fastighetsägaren när huset är färdigbyggt, förutsatt att hyran inte överstiger en viss nivå. Investeringsstödet har varit omdiskuterat och riksdagen beslutade i december 2021 att avveckla det.

Regeringens helomvändning

Ett stort antal bostadsföretag – allmännyttiga som privata – hade ett flertal planerade byggprojekt på gång i december 2021. Flera hade redan lämnat in ansökan och stod i kö. I andra fall pågick projekteringen för fullt och ansökan om stöd var på väg in.

För att bostäderna ändå skulle kunna byggas med stöd beslutade riksdagen att anslaget för 2022 skulle få användas för att betala ut stöd som redan har beviljats, samt för ansökningar som inkommit före årsskiftet 2021/22 men då inte hunnit beviljas. Däremot skulle inga ansökningar som inkom efter den 31 december 2021 beviljas.

Bemyndigandet, det vill säga möjligheten att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag, skulle därefter justeras ned i den takt som är möjlig för att kunna hantera redan inkomna ansökningar. Om denna ansvarsfulla avveckling rådde politisk enighet.

Ansökningar för omkring 20 000 bostäder som kommit in i tid och färdigbehandlats av länsstyrelserna kommer därmed att gå miste om stödet.

I regeringens förslag till statsbudget för 2023 görs en helomvändning. Regeringen föreslår utbetalning av stöd till alla som beviljats stöd före den 31 december 2022. Men att betala ut stöd till de fastighetsägare som redan erhållit ett beslut om statligt stöd och sedan byggt ett bostadshus är en självklarhet, närmast en hygienfaktor.

Fastighetsägare mister investeringsstöd

Löftet att trappa av bemyndigandet i en takt så att alla fastighetsägare som lämnade in ansökan i tid ska kunna få stöd är borta i nya budgetförslaget. Ansökningar för omkring 20 000 bostäder som kommit in i tid och färdigbehandlats av länsstyrelserna kommer därmed att gå miste om stödet.

Det här beror på att utbetalningen görs först när huset är färdigbyggt, medan beslutet om stöd fattas betydligt tidigare. Riksdagen behöver därför ge regeringen möjlighet att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag i statsbudgeten. Men regeringen föreslår inte något nytt bemyndigande för år 2023, vilket innebär att inga beslut om stöd kan fattas efter kommande årsskifte.

Sveriges allmännyttas medlemsföretag hade i november äskade och färdigbehandlade ärenden avseende 5 300 nya bostäder i kö hos länsstyrelserna. Om regeringens förslag godtas av riksdagen blir konsekvenserna färre nya bostäder och högre hyror i det som ändå byggs. Det visar en enkät som Sveriges allmännytta gjort till medlemsföretag som har projekt i kö. Så mycket som en tredjedel av bostäderna har ännu inte påbörjats och kommer heller inte att bli byggda.

Hyresbortfall väntar

I de flesta fall pågår redan byggandet baserat på en kalkyl som innefattar investeringsstöd. När det utlovade stödet uteblir blir hyran betydligt högre. Risken är stor att bostäderna inte går att hyra ut, vilket leder till hyresbortfall och till att företagen måste skriva ner fastighetsvärdena.

Värst drabbas bostadsföretagen som redan byggt färdigt och hyresgästerna flyttat in. För att erhålla investeringsstöd måste hyran ligga på ett bestämt belopp som är lägre än vad hyran skulle vara utan stöd. Och det behöver finnas en förhandlingsöverenskommelse om presumtionshyra som gäller i 15 år. En sådan överenskommelse måste träffas innan något hyresavtal med hyresgäster träffas. Konsekvensen blir att fastigheterna kommer att med rejäl förlust under lika lång tid. Enda möjligheten att ta igen det är att försöka höja hyrorna för övriga hyresgäster.

Att svika ett löfte på detta sätt är inte en ansvarsfull avveckling. Och det rimmar illa med det regeringen skriver i budgetpropositionen: att det är centralt att byggtakten kan upprätthållas för att successivt bygga i kapp det underliggande underskottet av bostäder.

Långsiktiga spelregler

Vi menar att alla bostadsföretag som har lämnat in ansökan i tid ska behandlas lika och få investeringsstöd, förutsatt att de uppfyller kraven som ställs. Regeringen kan rätta till detta i vårändringsbudgeten utan att det påverkar statsbudgeten för nästa år. Vi hoppas att så sker. 

En viktig slutsats man kan dra av turerna som varit med investeringsstödet är denna: Bostadsbyggande och bostadsförvaltning är långsiktiga verksamheter. Husen ska göra nytta i flera generationer. Inför varje byggbeslut behöver investerings- och livscykelkalkyler göras. Tillfälliga lösningar skapar tveksamhet hos alla fastighetsägare och kan krångla till hyresmarknaden för konsumenten. Statliga regelverk som påverkar investeringskalkyler och hyresförhållanden behöver vara långsiktigt hållbara och förutsätter brett förankrade politiska överenskommelser.