LUF väst: Göteborgs stad är den enskilt största bromsklossen för bostadsbyggande

Det senaste året har byggandet fallit stort. Enligt Göteborgs stad förväntas de reella byggstarterna minska med över hälften för både hyresrätter och bostadsrätter, enligt exploateringsnämnden. Det är i en tid när Göteborg förväntas växa.

Kommunens magkänsla styr

Samtidigt har projektet Skeppsbron i Göteborg havererat igen. Detaljplanen skulle ge 450 nya bostäder. Ett undervattensgarage började ritas 2008, och färdigställdes sex år senare. I dag, år 2023, är fortfarande inga bostäder byggda och detaljplanen förväntas göras om igen. Det här kan vi inte skylla på räntehöjningar. Om Göteborg ska bygga bostäder i den takt som behövs krävs det ordentliga avregleringar av sättet som kommuner planerar bostäder.

Som i fallet med Skeppsbron har kommunen en betydande makt över allt som rör planeringen av stad och bostäder. Kommunen bestämmer var du får bygga, när du får bygga, vilken färg på fasaden du ska ha och antalet parkeringsplatser ditt lägenhetshus behöver. Även om du själv äger din mark är det kommunens magkänsla som bestämmer när och om du får byggstart.

Kommunen är inte en katalysator för bostadsbyggandet – den är den enskilt största bromsklossen. Från att en ansökan ramlar in till Göteborgs kommun till att spaden sätts i marken dröjer det fyra år, ett år längre än Malmö.

Göteborg sticker ut

Utmärkande för Göteborgsområdet i Boverkets bostadsenkät är att det är fler som uppger att en brist på detaljplanerad mark, otydlighet kring riksintressen och ett överklagande av detaljplaner är det som hämmar bostadsbyggandet. När kommunen segar med eller rent av vägrar planera för nya bostäder höjer det i bästa fall markpriset på den attraktiva marken och gör det dyrare för dig. I värsta fall byggs det inte alls, och fler personer får konkurrera om färre bostäder.

Även om du själv äger din mark är det kommunens magkänsla som bestämmer när och om du får byggstart.

Minneapolis, en stad i amerikanska Minnesota jämnstor med Göteborg, har insett detta. Runt 2015 började staden avreglera kommunala byggregler med syftet att kraftigt öka byggnadstakten. Regellättnader för storleken på lägenhetskomplex, stopp för kommunala parkeringsnormer, och ett avskaffat förbud mot allt som inte var enfamiljshus låg bland förslagen.

Resultatet? Nyproduktionen sköt i höjden. Hyrorna – det som framförallt gjorde Minneapolis till en sensation – såg den lägsta ökningen i hela USA. Riksgenomsnittet för en hyreshöjning var 31 procent, i Minneapolis var den en procent. Fler bostäder gjorde att färre tävlade om samma bostäder, vilket ledde till att det blev en marknad för köparna.

Ge mer frihet till byggherren

I Göteborg bör markägare ges initiativrätt, vilket innebär möjligheten att själv få föreslå och arbeta fram en egen detaljplan som sen kan antas av kommunen. Kommunalt framtagna planer bör samtidigt bli betydligt mindre detaljerade och ge mer frihet åt byggherren. Precis som i Minneapolis bör kommunala parkeringsnormer också avskaffas i Göteborg. Dyr mark i innerstaden ska inte slösas under tvingande former. Det hade förkortat ledtiderna, ökat nyproduktionen, och minskat kostnaderna.

I ett läge där fler ser sina bostadskostnader rusa i höjden och tröskeln till bostadsmarknaden bli allt högre måste bostäder bli billigare. Det löses endast genom att bygga mer. Röster höjs för att återinföra byggsubventionerna, men det flyttar endast kostnaderna till skattebetalarna och det löser inte de kommunala ledtiderna. Vi vill göra det billigare att bygga från början. Minneapolis har redan visat hur det görs genom avregleringar och minskad kommunal klåfingrighet. Göteborg borde följa efter.