LO: Pinsamt för Sverige att utländska finansiärer får lösa bostadsbristen

Bostadsbyggandet i Sverige har kraschat. 2021 påbörjades 71 000 bostäder, nu är förväntningarna att bara 20 000 bostäder påbörjas i år. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har stigit med 50 procent på tolv månader. Många fler har lämnat branschen för andra jobb. I träindustrin, som levererar fönster, dörrar eller hela modulhus, är uppgången i arbetslöshet nästan lika stor. Bland nyutexaminerade arkitekter har bara var femte fått jobb i branschen.

Skriande bostadsbrist

Byggkraschen innebär utebliven tillväxt och förlorade jobb här och nu men den skadar också Sveriges bostadsförsörjning. Både i närtid när antalet nybyggda bostäder är långt färre än behovet. Men också på sikt när stora yrkesgrupper lämnar sektorn och det blir allt svårare att få igång byggandet igen.

Nya bostäder behövs inte bara i Stockholm och Göteborg. Behovet är särskilt stort på de orter där man just nu genomför stora industriinvesteringar relaterade till klimatomställningen. I kommuner som Kiruna, Skellefteå och Mariestad behövs nya bostäder snabbt för att klara personalförsörjningen. Inte minst om man vill bli mindre beroende av fly-in-fly-out-personal.

Byggkraschen innebär utebliven tillväxt och förlorade jobb här och nu men den skadar också Sveriges bostadsförsörjning.

Bostadsbyggande handlar om finansiering och det fallande bostadsbyggandet är ett resultat av förändrade finansiella villkor. Räntorna har rusat och kapitalet har flyttat till andra sektorer där avkastningen är högre. Genom att slopa investeringsstöden som den förra regeringen införde har Tidöpartierna ytterligare försämrat de ekonomiska förutsättningarna för nya bostäder.

Nytt kapital måste in

Om vi vill hålla uppe bostadsbyggandet måste nytt kapital in. LO har under det senaste året betonat behovet av ett statligt kreditprogram för nybyggnation. Genom statliga lån till förmånliga villkor skulle bostadsbyggandet kunna öka och bli mindre konjunkturkänsligt utan att det behöver kosta folkhushållet någonting alls. Även regeringens egen samordnare för samhällsomställningen i Norr- och Västerbotten har tidigare lämnat flera förslag för hur krediter och garantier skulle kunna öka bostadsbyggandet i expansionskommuner.

I förra veckan utannonserade Skebo (Skellefteås allmännyttiga bostadsbolag) att man beviljats 800 miljoner kronor i lån från EIB. Pengarna ska bidra till att bygga 750 nya bostäder. Det här är fantastiska nyheter för Skellefteå men lämnar en bitter eftersmak för resten av Sverige. Regeringen gör föga för att rädda bostadsbyggandet och blir omkörd av EIB. Skellefteå har unika möjligheter till EU-stöd som inte finns tillgängliga för andra kommuner med minst lika skriande behov.

Svensk bostadsförsörjning, och i förlängningen svensk nyindustrialisering, kan inte vara utlämnad till besluten på EIB:s huvudkontor i Luxemburg eller innovativa kommunala tjänstemän. För att värna svenska jobb och svensk tillväxt behövs ett eget svenskt statligt kreditprogram för ökat bostadsbyggande.