Kulturhuset i Stockholm vinner arkitekturpris

Renoveringen av Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm har gett resultat. Nu tilldelas renoveringsarkitekterna Helgopriset 2023.

”Ett unikt engagemang, som varat i mer än ett halvt sekel, med osvikligt fokus på att utveckla byggnaden utifrån föränderliga behov utan att förlora den ursprungliga visionen av en arkitektur som är öppen, demokratisk och tillgänglig för alla.” Så skriver juryn i sin motivering.
”Ett unikt engagemang, som varat i mer än ett halvt sekel, med osvikligt fokus på att utveckla byggnaden utifrån föränderliga behov utan att förlora den ursprungliga visionen av en arkitektur som är öppen, demokratisk och tillgänglig för alla.” Så skriver juryn i sin motivering.Foto: Johan Eldrot/Ahrbom & Partner
Axel Hyttnäs Telin

Helgopriset, som delas ut för bästa restaurering eller komplettering av ett byggnadsverk, går i år till Kulturhuset i Stockholm.

Byggnaden som invigdes på 1970-talet genomgick stora renoveringar under 2019 och halva 2020. Förutom en uppdatering av husets tekniska installationer restaurerades även husets interiörer till ursprungligt skick.

Ansiktslyftet har tidigare fått Kasper Salin-priset och nu prisas även arkitekterna bakom upprustningen med Helgopriset, som delas ut av Statens fastighetsverk.

– Restaureringen av Kulturhuset Stockholm visar på värdet av ett långsiktigt och med varsam hand tillvarata, modernisera och utveckla Peter Celsings ikoniska byggnadsverk, säger SFV:s generaldirektör Ingrid Eiken i ett pressmeddelande.

– Det fina resultatet säkerställer att det finns ett hus för kulturen mitt i Stockholm, öppet och tillgängligt för alla.

Per Ahrbom och Pernilla Remröd från Ahrbom & Partner var renoveringens arkitekter åt byggherren Stockholms fastighetskontor. Prissumman på 150 000 kronor är Sveriges största för ett arkitekturpris.

Övriga nominerade var Lunds domkyrka, Norrköpings krematorium, Måseskärs fyr i Orusts kommun och Klosterhuset som tillhör Vreta kloster.

Juryns motivering

”Vinnaren av 2023 års Helgopris visar att det är möjligt att både skydda och förstärka en värdefull arkitektonisk grundidé genom omsorgsfull och eftertänksam förvaltning av arkitekturens kvaliteter över tid. Ett unikt engagemang, som varat i mer än ett halvt sekel, med osvikligt fokus på att utveckla byggnaden utifrån föränderliga behov utan att förlora den ursprungliga visionen av en arkitektur som är öppen, demokratisk och tillgänglig för alla.”


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00