Youth 2030 Movement: Låt 16-åringar rösta i EU-valet 

Det är inte så konstigt att svenska ungdomars politiska intresse och tro på demokratin minskar när deras röster inte räknas. Regeringen kan visa unga att deras röster spelar roll genom att sänka rösträttsåldern till 16 år.

Nyligen släpptes Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2024. Den uppmärksammade rapporten visar att andelen unga som är intresserade av politik har minskat de senaste fem åren, från 50 procent 2018 till 38 procent 2023. Och även om de flesta unga fortfarande helt eller delvis håller med om att demokrati är det bästa styrelseskicket så har stödet minskat över tid. Dessutom instämmer mer än varannan ung, 56 procent, helt eller delvis i påståendet ”Politikerna kan inte lösa problemen som finns i Sverige”.

Unga stängs ute år efter år 

Vi i Youth 2030 Movement som arbetar för att öka ungas makt och inflytande i samhället är inte förvånade över att ungas intresse för politik och förtroende för demokratin minskar eftersom unga år efter år stängs ute från att vara med i beslut som påverkar dem. Varför ska unga bry sig om deras röst ändå inte är något värd?  

Men det går att vända den negativa utvecklingen. Regeringen kan stärka ungas politiska intresse och förtroende för demokratin genom att sänka rösträttsåldern till 16 år – och det är inte så kontroversiellt som det kanske låter.

Redan nu kan 16-åringar rösta antingen i nationella eller lokala val i till exempel Estland, Skottland, Österrike, Tyskland och USA. Allt fler länder sänker rösträttsåldern och forskningen visar att det leder till att ungas politiska intresse och förtroende för demokrati ökar. Dessutom ökar valdeltagandet bland unga både direkt och på lång sikt.

Representerar 650 000 barn och unga 

Därför kämpar Youth 2030 Movement tillsammans med stora delar av ungdomsrörelsen och barnrättsorganisationer som Rädda Barnen och Bris för en sänkt rösträttsålder. Tillsammans representerar vi över 650 000 barn och unga i Sverige. 

Det var inte särskilt länge sedan som det ansågs onödigt och farligt att låta kvinnor, 23-åringar och personer med intellektuell funktionsnedsättning rösta. Sverige har sänkt rösträttsåldern vid fyra tillfällen sedan 1921 men nu är det snart 50 år sedan, trots att flera statliga utredningar har föreslagit en sänkt rösträttsålder. 

16-åringar är straffmyndiga, omfattas av totalförsvarsplikten och de som jobbar eller startar företag måste betala skatt.

16-åringar är straffmyndiga, omfattas av totalförsvarsplikten och de som jobbar eller startar företag måste betala skatt. Om vuxna ställer krav på att unga ska försvara Sverige och bidra till samhället ekonomiskt måste unga också få vara med och välja de politiska representanter som formar samhället.

I och med att Sverige har en åldrande befolkning kommer unga bli en alltmer underrepresenterad grupp i offentliga val framöver. Genomsnittsåldern för när personer får möjlighet att rösta för första gången är även i praktiken drygt 20 år eftersom vi bara har val vart fjärde år.

I Sverige får ungdomarna sitta hemma 

Den 9 juni går 16-åringar i Belgien, Malta, Tyskland och Österrike till valurnorna för att rösta i europaparlamentsvalet men Sveriges 16 och 17-åringar får stanna hemma. Forskning från Österrike motbevisar myten om att unga skulle vara för omogna eller okunniga för att fatta informerade och väl övervägda beslut. Tvärtom finns det inte någon märkbar skillnad i kunskap eller beslutsförmåga mellan 16 och 18-åringar. Vi vill också påpeka att kunskap eller mognad inte är villkor för att rösta och undrar därför varför det så ofta lyfts som motargument mot unga? 

Nu är det hög tid för regeringen att agera för en större och starkare demokrati som representerar fler unga. Ett konkret första steg är att regeringen i linje med förslaget från 2014 års Demokratiutredning öppnar upp för en testverksamhet där frivilliga kommuner kan testa att låta 16-åringar rösta i kommunvalet. En annan brådskande åtgärd är att regeringen i enlighet med Europaparlamentets förslag låter 16-åringar rösta i EU-valet.