WWF: Vi behöver en ny plan för att rädda haven

I dag är det Världshavsdagen och WWF släpper rapporten ”Blueprint for a Living Planet” (Plan för en levande planet). Den sätter strålkastarljuset på hur viktiga haven är för biologisk mångfald, klimatet och för världsekonomin.

Rapporten tar bland annat upp behovet av att stärka skyddet för haven, öka graden av restaurering och få en ekosystembaserad förvaltning. Det innebär att ta hänsyn till att olika arter i ett ekosystem påverkar varandra och att samspelet mellan människa och miljö inverkar på flera sektorer i samhället.

Skydd och restaurering av naturen

Det går inte att skydda haven utan att lösa klimatkrisen och det går inte att lösa klimatkrisen utan haven. Havsekosystemen bidrar till att minska klimatförändringarna genom att binda koldioxid i bland annat ålgräsängar och tångskogar. Havens betydelse för våra liv kan därför inte överskattas. De utgör 70 procent av jordens yta och vartannat andetag vi tar kommer från havens syreproduktion.

WWF väntar fortfarande på att regeringen ska skicka in de två månader försenade svenska havsplanerna till EU.

Uppskattningsvis tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning och som proteinkälla. Haven är en nyckel till vår världsekonomi – cirka 40 miljoner människor beräknas jobba i havsrelaterade verksamheter år 2030.

Vi behöver engagera människor i skydd och restaurering av vår natur, även under ytan. Det är därför viktigt att synliggöra, prioritera och stärka lokala kustsamhällen och deras rättigheter.

Mål 14 i Agenda 2030

Inget av de länder som undertecknade Agenda 2030, med mål 14 ”Hav och marina resurser” har uppnått målen till 2020. Inte heller Sverige. WWF väntar fortfarande på att regeringen ska skicka in de två månader försenade svenska havsplanerna till EU.

Det är också bråttom att politikerna genomför beslut så att vi kan nå målet om 30 procent marina skyddade områden till 2030, vilket skulle ge möjlighet för ekosystemen att återhämta sig.

Förbjud bottentrålning

Globalt har fisket en stark påverkan på havens ekosystem och vi behöver ett mer övergripande förhållningssätt. Det handlar inte bara om mat och ekonomi, utan välmående fiskbestånd är nödvändiga för balansen i havsekosystemen.

Att skydda havets livsmiljöer och den biologiska mångfalden är en stor utmaning i alla hav, så även i Östersjön. Vildlaxen har det fortfarande svårt, torsken har det så illa att fiskestopp införts och nu riskerar strömmingen att gå samma väg. Svenska politiker måste värna de vatten vi råder över och ta kloka beslut med ekosystembaserad förvaltning som ledstjärna. Vi behöver beslut som förbjuder bottentrålning i skyddade områden och andra känsliga bottenmiljöer.

Den pelagiska trålningen

WWF har under lång tid ställt krav på att stoppa det ohållbara torskfisket i Östersjön. Till slut kom ett beslut om fiskestopp i östra Östersjön. Men i detta läge är det så illa ställt med torsken att vi inte vet om den kan återhämta sig och det kommer att ta lång tid om det lyckas. Strömmingen är en viktig föda för torsken som i många år överfiskats och minskat i storlek. Det är avgörande att nu minska fisketrycket även på strömmingen för att förhindra att den går samma väg som torsken.

Den pelagiska trålningen – fiske med trål i havets fria vattenmassa efter till exempel strömming och skarpsill – har ökat markant i kustnära områden under de senaste tio åren. Svenska undantag gör att stora fartyg tillåts gå innanför trålgränsen för att fiska. Strömmingen vandrar från öppet hav till kusten för att leka, men forskningen visar också att det är skilda bestånd i olika delar av havet. På sina håll är det tomt på strömming vid kusten, något som drabbar de småskaliga kustfiskarna och kustsamhällena hårt.

Strömmingen visar tydliga stressreaktioner genom att bli magrare och könsmogen i tidigare ålder. Därför har vi nu både ”slipstorskar” och ”slipsströmmingar” i Östersjön. Det är inte hållbart.

Vi måste lära av tidigare misstag och ge bättre lek- och uppväxtmöjligheter för strömmingens olika lokala bestånd och de större kustnära rovfiskarna. Därför vill WWF flytta ut den pelagiska trålgränsen för fartyg större än 24 meter till 12 nautiska sjömil.

Det här vill WWF

WWF restaurerar livsmiljöer som ålgräsängar och skapar fiskvandringsvägar för gäddor så att de kan nå våtmarker där de kan föröka sig. Nu måste vi alla hjälpa strömmingen. WWF vill:

• Öka skyddet för haven
• Stoppa bottentrålningen
• Flytta ut den pelagiska trålgränsen