Debatt

Vem ska ta ansvar för järnvägens föråldrade signalsystem?

Regeringens beslut att nedprioritera satsningen på ett nytt signalsystem hotar järnvägens framtid i Sverige. Systemet är en förutsättning för digitalisering och ökad kapacitet också på befintliga banor, skriver Swedtrain.

”Lyssnar regeringen på sin expertmyndighet?” undrar debattörerna som pekar på hur Trafikverket anser att den befintliga signalanläggningen är sliten och att underhållet blir allt svårare när unga inte vill lära sig ett system under utfasning.
”Lyssnar regeringen på sin expertmyndighet?” undrar debattörerna som pekar på hur Trafikverket anser att den befintliga signalanläggningen är sliten och att underhållet blir allt svårare när unga inte vill lära sig ett system under utfasning. Foto: Lars Schröder/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nyligen presenterades den nationella planen för infrastrukturen för perioden 2022–2033. Vi kan se att det görs stora satsningar på järnvägen i Sverige, med många nya projekt över hela landet. Inte minst beslutet att gå vidare med de nya stambanorna som kommer bli kritiska för att möjliggöra tillräckligt med kapacitet för överflytt av gods- och persontransporter till järnväg.

Samtidigt gör regeringen ett stort misstag genom att minska investeringen i digitaliseringen av järnvägen genom signalsystemet ERTMS.

Använd våra svenskutvecklade lösningar

I den nationella planen skriver regeringen att det måste bli en bättre kostnadskontroll. Här ser vi att en av de viktigaste förutsättningarna är bättre upphandlingar från Trafikverket. Genom att Trafikverket, oavsett om det handlar om teknik eller underhåll, har en mycket tätare marknadsdialog och tar lärdom från hur man arbetar i andra länder, som Danmark, kan vi säkerställa att det är smart och modern teknik som upphandlas.

Hur har regeringen tänkt sig att ett föråldrat signalsystemet ska kunna underhållas och vem tar ansvar för det?

I Sverige utvecklas många av framtidens lösningar för järnvägen, som utnyttjas i andra länder. Nu behöver vi bli bättre på att själva använda dessa lösningar för att skapa en effektivare och robustare järnväg. Vi skulle dessutom kunna öka kapaciteten i befintlig anläggning.

Detta skulle även bidra till vad regeringen skriver kring forskning och innovation att ”tiden från att ny kunskap förvärvas till att den omsätts i praktiken i transportsystemet behöver kortas”. På samma sätt påverkar detta utvecklingen av nya stambanor där det är viktigt att det görs sammanhållna och effektiva upphandlingar.

ERMTS är en förutsättning

Regeringen har gjort stora och, enligt oss, felaktiga nedprioriteringar av det för järnvägen viktiga signalsystemet ERTMS, vilket digitaliserar järnvägen och kan ge ökad kapacitet på befintliga banor.

Enligt beslutet så står det att ”regeringen fördelar 15,4 miljarder kronor till utbyggnaden av ERTMS inom planperioden inklusive införande, utveckling och vidareutveckling”. Det är långt under Trafikverkets förslag om cirka 40 miljarder kronor för utrullning som de själva påtalade kommer ge en total kostnadsökning.

Trafikverket skrev i sitt förslag: ”Det innebär att en extra ATC-åtgärd kan göra att kostnaden för ett styrområde blir 40 procent högre för att nå ett slutläge med ERTMS”. ERTMS är en förutsättning för digitalisering av och ökad kapacitet inom järnvägen, det är därför allvarligt att regeringen åter skjuter upp denna satsning.

Samhällsekonomiskt effektivt

Regeringen påtalar att det har skett kostnadsökningar som anledning till detta stora misstag. En viktigt förklaring till detta ligger i hur utrullningen har hanterats hittills, med relativt små och osäkra upphandlingar där ingen vet när nästa upphandling kommer, något som kommer fortsätta genom den begränsade satsningen. Det skapas inte stordriftsfördelar. Genom snabbare, större och smartare upphandling och utrullning kan även priserna förändras (borträknat inflation och problem i leveranskedjor).

Trafikverket har även påtalat att ERTMS är samhällsekonomiskt effektivt.

Myndigheten skrev även uttryckligen i förslaget till den nationella planen att ”en ännu långsammare utbyggnadstakt än den som nu föreslås skulle innebära stora problem att upprätthålla ett robust järnvägssystem eftersom den befintliga signalanläggningen är gammal och sliten, och eftersom ERTMS är en förutsättning för många planerade investeringar”.

Vi frågar oss om regeringen lyssnar på sin expertmyndighet?

Vem tar ansvar?

Ytterligare en kvarstående utmaning, som vi även lyft för ministern, är hur det nuvarande signalsystemet ATC ska kunna underhållas om några år. Redan i dag har vi utmaningar att få unga att vilja lära sig ett analogt system under utfasning och många av dem som kan underhålla systemet är i pensionsåldern. Detta kommer bara bli värre och regeringens beslut hotar järnvägens framtid i Sverige.

Hur har regeringen tänkt sig att ett föråldrat signalsystemet ska kunna underhållas och vem tar ansvar för det?

Bortsett från det stora misstaget att nedprioritera ERTMS görs i planen även många satsningar som är bra. Nu gäller det bara att de sker i högre hastighet och inte hamnar långt fram i tiden. Det är även bra att regeringen lyfter vikten av kompetensförsörjning i järnvägsbranschen.

Nämnda personer

Tomas Eneroth

Riksdagsledamot (S), vice ordförande riksbanksfullmäktige
Sociologi och statsvetenskap (Högskolan i Växjö, 1988-1993)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget