Växeltelefon – var god dröj

Altinget Civilsamhälle ringde några politiker och civilsamhällesprofiler för att höra deras åsikter om förslaget med en växeltelefon för hela civilsamhället. Det får mothugg.

Slå nollan till civilsamhället. Förslaget med ett nummer dit politiker och tjänstemän kan vända sig möter visst motstånd. 
Slå nollan till civilsamhället. Förslaget med ett nummer dit politiker och tjänstemän kan vända sig möter visst motstånd. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Anders Gustafsson

Det var i förra veckan som Fryshusets vd Johan Oljeqvist i en intervju berättade om förslaget som hans arbetsgrupp tagit fram inom ramen för Nysta, civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt. I delrapporten ”Stärkta förutsättningar för civilsamhället”, föreslår de bland annat en växeltelefon, för att politiker och tjänstemän lättare ska kunna involvera civilsamhället i olika processer.

Azadeh Rojan Gustafsson.
Azadeh Rojan Gustafsson. Foto: Riksdagen

Azadeh Rojan Gustafsson är Socialdemokraternas talesperson i civilsamhällesfrågor och sitter i kulturutskottet. Hon håller med om problembeskrivningen, att civilsamhället kopplas in för sent eller inte alls. Men på frågan om en växeltelefon är lösningen svarar hon:

– Vet ej, jag tänker att det arbete som Nysta gör i dag med att stärka relationen mellan politiker på nationell nivå och civilsamhället är av större vikt. Men det behöver göras i alla led. Ett växelnummer kanske kan vara en pusselbit, men jag är osäker på om det är den avgörande pusselbiten, säger hon till Altinget.

Måste förstå värdet

Hon anser att de långsiktiga relationerna och kunskapen om civilsamhället är viktigare för att politiker och tjänstemän ens ska förstå värdet av att slå växelnumret.

Per Lodenius.
Per Lodenius. Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet

Per Lodenius (C), som sitter i kulturutskottet, är inne på samma linje.

– Civilsamhället behöver få möjlighet att komma in tidigare. Jag tror också att man ibland från politikens sida tar deras aktörer som lite för självklara. Från politikens sida behöver vi alltid vara lyhörda, inte minst mot civilsamhället som ofta är de som tidigt kan se och upptäcka var samhället behöver göra insatser, säger han till Altinget.

Mångfald som är unik

Växeltelefonen är han mer tveksam inför.

– Jag tror alltid att det är bra att samverka, och att det då också ska vara lätt att nå rätt organisation. Men civilsamhället är en mångfald av organisationer och intressen som är unika i sig. Det får inte bli en port som bara några få kan nås igenom.

Det får inte bli en port som bara några få kan nås igenom

Per Lodenius (C)

Hannah Kroksson har flera tunga uppdrag. Generalsekreterare i LSU, ordförande för styrgruppen på Nod – och hon har lett den Nystagrupp som jobbade med frågan om demokratiskt utrymme.

– På nationell nivå tycker jag vi redan har kommit en bra bit på vägen med ”en växeltelefon”, i och med Nod. Det är en överenskommelse mellan 17 paraplyorganisationer och regeringen, där verksamheten både ska sprida kunskap kring och utgå ifrån ”Koden” och civilsamhällespolitikens principer, så att vi slipper komma in för sent i processer.

Hannah Kroksson.
Hannah Kroksson. Foto: LSU

Hon tycker att Nods uppdrag delvis stämmer överens med det Johan Oljeqvist och hans grupp föreslår.

– Det finns redan en kontaktbank som vi använder för att stötta både det offentliga och det civilsamhället, men vi kan givetvis utveckla detta ännu mer med långsiktiga resurser, vilket vi också lyfter i demokratiteamets Nystarapport.

Går bakåt på lokal nivå

På regional och lokal nivå ser hon däremot att det konkreta stödet till civilsamhället snarare har gått bakåt de senaste åren.

– Där borde det offentliga använda sig av sitt paraply för samordningen – Sveriges kommuner och regioner – mycket bättre än vad som sker i dag. Det tycker jag inte ska ligga på regeringen.

Banar Sabet är utvecklingschef på Studieförbundet vuxenskolan och kommunpolitiker för Centerpartiet i Stockholms stad. Även hon håller med om att civilsamhället ofta kopplas in för sent.

– Inte sällan när politiken redan har bestämt vad som är den ”bästa” lösningen, i stället för att bjuda in till samtal om problembilden. Om vi får vara med och sätta problembilden så tror jag att vi hittar fler, enklare och effektivare lösningar. I dag ser jag en tendens till att politiken agerar beställare snarare än samverkande, säger hon till Altinget. 

Kan inte ha koll

Hon tror inte att en växeltelefon är lösningen.

Banar Sabet.
Banar Sabet. Foto: Stockholms stad

– En sådan sambandscentral kan inte ha koll på alla föreningar i brokigheten och mångfalden. Det skulle bara bli de allra största organisationerna som skulle ingå, de som redan är så etablerade att politiker faktiskt känner till dom.

Jag är sällan nej-sägare men det här handlar mer om företrädarskap och är inte effektivt

Banar Sabet, Studeiförbundet vuxenskolan

– Det vackra med civilsamhället är att det är fritt och formar om sig varje dag. En sambandscentral skulle snabbt bli förlegad. Jag är sällan nej-sägare men det här handlar mer om företrädarskap och är inte effektivt, säger Banar Sabet. 

Läs också

Nämnda personer

Azadeh Rojhan

Riksdagsledamot (S), ledamot i kulturutskottet, ordförande Svenska Afghanistankommittén
Orientalistprogrammet, inriktning iranska språket samt statskunskap (Uppsala uni.)

Per Lodenius

Oppositionsråd i Norrtälje (C), förbundsordförande Bygdegårdarnas riksförbund
Grundskollärare (Lärarhögskolan i Stockholm, 1997)

Hannah Kroksson

Styrelseordförande Forum – idéburna organisationer med social inriktning, styrelseordförande Hela människan
Etnolog (Stockholms uni. 2010)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00