Varför är friskoleelevernas utbildning mindre värd, Edholm?

”Det är inte mitt problem över huvud taget”, säger skolminister Lotta Edholm (L) i en intervju i Dagens industri (31/3) om friskolornas ekonomiska utsikter efter att hon öppnat för att kommunala skolor ska få mer pengar och friskolor mindre. Det är ett osedvanligt nonchalant sätt att berätta för 430 000 friskoleelever att de är mindre värda än sina generationskamrater i kommunala skolor.

Till och med friskolornas mest inbilska kritiker brukar hävda att små friskolor var en god tanke med friskolereformen. Det är de stora koncernerna de har problem med, hävdar dessa kritiker. Men faktum är att de små friskolorna är nästan dubbelt så många som de koncerndrivna – 886 mot 445.

Små friskolor redan under press

Det är mot dessa elever som en politik som skär ner på skolpengen riskerar att slå som hårdast.

I Skolinspektionens årsrapport för 2022 varnar myndigheten för att just de små friskolornas ekonomiska förutsättningar redan är under hård press. ”Hos dessa är det mer vanligt med en ekonomi som kan vara sårbar”, skriver Skolinspektionen i årsrapporten. Årsrapporten och dess viktigaste slutsatser, däribland oron för skolornas ekonomi, presenterades för skolministern kort innan hennes utspel om minskad skolpeng, vilket gör nonchalansen inför friskolornas ekonomiska situation än svårare att förstå.

Det är alltså inte främst skolkoncernernas börsvärde som står på spel – utan de små friskolornas framtid och därmed också framtiden för alla de elever som valt att gå i en liten friskola. Det är mot dessa elever som en politik som skär ner på skolpengen riskerar att slå som hårdast.

Varför är deras utbildning mindre värd?

Mot bakgrund av Skolinspektionens inspel till regeringen om vikten av en långsiktigt hållbar ekonomi och det faktum att en stor majoritet anser att det är viktigt att kunna välja skola är det förvånande att skolministern anser att friskolornas ekonomi inte är hennes ”problem över huvud taget”. En förutsättning för valfriheten är ju att det finns skolor att välja mellan. Vart har individperspektivet tagit vägen hos skolministern och hennes kollegor i regeringen? 

Varför ska de elever som väljer en friskola stå tillbaka? Varför är deras utbildning mindre värd än de kommunala elevernas? Varför ska de behöva riskera att deras skola läggs ned för att politiken drar undan mattan genom att sänka friskoleelevernas skolpeng?

Minst sagt anmärkningsvärt

Jag hoppas att citatet från ministern är ett hårdraget citat. För om den liberala skolministern verkligen menar att dessa 430 000 elever och deras föräldrar är någon annans problem för att de har utnyttjat sin rätt att välja skola så är det minst sagt anmärkningsvärt.

Rätten att välja skola har ett mycket starkt stöd hos allmänheten. Regeringen har aviserat att det ska bli obligatoriskt att välja skola. Då kan det ju vara bra att det finns mer än ett alternativ. Men det förutsätter en rättvis regeringspolitik såväl gentemot olika skolhuvudmän som gentemot föräldrar och elever.

Låt oss kroka arm

Svensk skola har många utmaningar att hantera. Lärarbristen, ett ökat antal elever som inte vill gå till skolan, ökande elevhälsoproblem. Låt oss kroka arm för att lösa dessa problem. Här har friskolorna mycket att bidra med, om de får rätt förutsättningar för att bedriva verksamheten.