Debatt

Välfärdssamhället i Norden håller på att spricka

Allt fler medborgare drabbas av ensamhet, psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. En avgörande del av lösningen är att civilsamhället får en större och mer hållbar roll i samhället. Därför går vi nu samman för att hitta konkreta svar på de oroande kristecknen, skriver flera nordiska civilsamhällesaktörer inom det sociala området.

Ojämlikheten ökar, fler unga känner sig ensamma och upplever missnöje och en betydande minoritet har inte tillgång till det gemensamma som utgör vårt samhällsapparat, skriver debattörerna.
Ojämlikheten ökar, fler unga känner sig ensamma och upplever missnöje och en betydande minoritet har inte tillgång till det gemensamma som utgör vårt samhällsapparat, skriver debattörerna.Foto: MAJA SUSLIN / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

En av världens starkaste samhällsmodeller står inför stora utmaningar. I hela Norden är ojämlikhet ett växande problem. Allt fler medborgare drabbas av ensamhet, psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. En avgörande del av lösningen är att civilsamhället får en större och mer hållbar roll i samhället. Därför går nu nordiska civilsamhällesaktörer inom det sociala området samman för att hitta konkreta svar på de oroande kristecknen.

Även om de nordiska välfärdssamhällena står starka, utmanas de i dag av en rad olösta komplexa samhällsfrågor

Trots våra olikheter delar länderna i Norden en unik samhällsmodell. En samhällsmodell som är inkluderande, fredlig och demokratisk – och som har visat sig kunna hantera stora utmaningar. En samhällsmodell där civilsamhället i hög grad har bidragit till den gemensamma välfärden. Först som den främsta tillhandahållaren av välfärdstjänster, senare som ett komplement till det offentliga.

Resultatet är att de nordiska länderna har en stark social tillit, relativt hög ekonomisk jämlikhet, högt demokratiskt deltagande och, i stor utsträckning, fungerande stödstrukturer för dem som lever i de mest utsatta livssituationerna.

Undertecknare

Jonas Keiding Lindholm
direktör, tankesmedjan Mondag Morgen
Laura Auken
direktör, Centret för frivilligt socialt arbete
Vertti Kiukas
generalsekreterare, SOSTE
Stian Slotterøy Johnsen
generalsekreterare, Frivillighet Norge
Patrik Schröder
civilsamhällessamordnare, Fremia
Þuríður Harpa Sigurðardóttir
ordförande, ÖBI

Men även om de nordiska välfärdssamhällena står starka, utmanas de i dag av en rad olösta komplexa samhällsfrågor: ojämlikheten ökar, fler unga känner sig ensamma och upplever missnöje och en betydande minoritet har inte tillgång till det gemensamma som utgör vårt samhällsapparat. I hela Norden uppskattar man till exempel att 6–12 procent av ungdomarna riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. En ny dansk rapport drar slutsatsen att 24 procent av befolkningen upplever utmaningar och utanförskap på vissa områden i livet.

Civilsamhället står redo

Det är en utveckling som försvagar tilliten och sammanhållningen i samhället. Precis som under uppbyggnaden av de nordiska välfärdssamhällena är dessa framväxande kristecken i hög grad en angelägenhet för oss i civilsamhället. Och svaren för att stärka de mänskliga, sociala och demokratiska aspekterna av välfärdsstaten måste även i framtiden komma från det civila samhället. Varje dag upplever vi hur civilsamhället skapar förändring. Vi ser det i möten med våra medmänniskor.

Vi från det civila samhällets organisationer är redo att ta på oss en större roll. Siffrorna visar att även de nordiska befolkningarna är det. För även om befolkningens frivilliga engagemang alltid har varit i rörelse, ser vi ett omfattande och stabilt engagemang i hela Norden. Ungefär hälften av befolkningen i Norden utför någon form av ideellt arbete, exempelvis cirkelledare eller idrottstränare.

Vi menar inte att civilsamhället ska definiera den exakta arbetsfördelningen i ett framtida samhällskontrakt, men de utmaningar vi ser kräver att det civila samhället spelar en mer central roll. Vi i civilsamhället axlar gärna denna roll. Men politikerna måste också bidra för att skapa rätt förutsättningar, genom långsiktig och förutsägbar finansiering, förenklade regler och rapporteringskrav, samt ett gott och bindande samarbete mellan offentlig sektor och civilsamhället – inte minst lokalt.

Det nordiska samarbetet är bristfälligt

Det finns redan goda exempel på hur välfungerande lösningar från ett land i Norden har lett till framgångsrika initiativ i grannländerna och bidragit till att skapa värdiga liv för fler. Tänk bara på det finska arbetet med att bekämpa hemlöshet genom bostad först-metoden. Erfarenheter av samarbete mellan organisationer i Norden pekar mot stora mervärden.

Generellt sett är samarbetet mellan nordiska civilsamhällesorganisationer tyvärr bristfälligt. Det innebär att vi missar en enorm potential. Därför har vi, med finansiering från Nordiska ministerrådet, föresatt oss att skapa ramarna för ett systematiskt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan ett brett spektrum av civilsamhällesorganisationer i Norden. Syftet är att dela med oss av de lösningar som fungerar och långsiktigt stärka det nordiska civilsamhället. Den framväxande krisen för vår nordiska samhällsmodell kräver det.

Nämnda personer

Patrik Schröder

Samordnare civilsamhällespolitik Fremia
Master i internationella relationer (Göteborgs uni. 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024