Vad ska hyresgäster och hyresvärdar göra när krisen eller kriget kommer?

Det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina aktualiserar även beredskapsdebatten för Sveriges befolkning. Oron växer och rustning inför en eventuell kris är högaktuell. Trots det unika försämrade säkerhetsläget har regeringen än så länge förblivit relativt passiv.

Krisberedskapen måste stärkas

Behovet av förbättrade krisberedskapsåtgärder är stort och hyresgäster och hyresvärdar står frågande inför vad de ska göra om det blir en akut kris. Mycket tyder på att planeringen för krisberedskap behöver stärkas hos såväl bostadsbolag, hyresvärdar som i bostadsområden. Här står det klart att regeringen ligger långt efter och behöver kliva in och förtydliga och informera om vad som gäller.

Trots att vi har en pandemi bakom oss med förhöjd krisberedskap, har lite skett när det gäller förtydligande om vad som gäller inför kriser. Även om det finns gott om information att inhämta behövs en större uppsamling och samordning som skulle ge en bättre grund att stå på. Under 2021 rapporterades att mer rustning för krisberedskap av olika slag är nödvändig. Många av de tillfrågade personerna i undersökningen ville rusta sig, men 59 procent angav att de inte kände sig förberedda för en längre samhällskris.

Enligt MSB har det inte byggts skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002 och många av de skyddsrum som finns är slitna och behöver moderniseras.  

Vidare framgick i rapporten att utveckling i fastigheter, bostadsområden och stadsdelar bör omfatta mer än skyddsrum, bland annat extra beredskap för dricksvatten, alternativa värmekällor och odlingsbar mark för självhushållning. För detta krävs långsiktig stadsplanering där direkt berörda ingår, inte endast ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna. Det är tydligt att enskilda personer varken klarar eller ska behöva ta ett sådant ansvar helt på egen hand. Regeringen har sent omsider tillsatt en utredning om hur det civila skyddet ser ut, vilket är behövligt, eftersom frågan om skyddsrum är både eftersatt och av väsentlig betydelse.

Slitna skyddsrum

Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar i detta nu fram en handbok för krisberedskap tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som stöd till kommunerna. MSB har övergripande ansvar för landets skyddsrum och fastighetsägare för underhåll, men det råder fortfarande viss osäkerhet om var ansvaret börjar och slutar. Enligt MSB har det inte byggts skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002 och många av de skyddsrum som finns är slitna och behöver moderniseras.

Medborgare och boende visar ofta stor önskan att samverka och vilja delta i sina kommuner om de bara vet hur de får och kan agera. Inför eventuella kriser behöver vilja, kunskap och samverkan prioriteras och gynnas. Det är av yttersta vikt att gränsdragningarna mellan hyresgästers, hyresvärdars, myndigheters och kommuners ansvarsområden tydliggörs och samordning stärks.

Problemen hopar sig

Från både nationellt håll och i kommunerna behövs därför nu mer stöd och information till hyresvärdar och fastighetsägare om ansvar och krisberedskap så att de känner sig trygga i vad som gäller. Detta kan i sin tur möjliggöra korrekt och uppdaterad information till hyresgäster.

De senaste åren har visat att vi inte kan ta något för givet och blunda för problem som hopar sig. Vi kräver därför att regeringen nu vaknar och aktivt tar tag i frågan och tar fram tydliga riktlinjer för krisberedskap för landets hyresvärdar och hyresgäster. Ge inblandade större möjlighet att delta i och förbättra kommunernas krisplanering innan nästa kris är ett faktum.