Vårdköutredning väcker ont blod om statlig styrning

Som Altinget tidigare rapporterat tillsattes tillgänglighetsdelegationen år 2020 för att ta fram förslag på hur vårdköerna kan kortas.

I juni kom första betänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – strategisk, långsiktig och i samverkan. Där föreslog delegationen bland annat att regeringen ska tillsätta en utredning om ett nationellt kösystem och ge uppdrag till Socialstyrelsen att höja invånarnas kunskaper om vårdgarantin, samt gav förslag på ansvar om vård på distans. Förra veckan kom de sista remissvaren in med synpunkter på förslagen. 

I betänkandet föreslog delegationen även att regeringen ska tillsätta en nationell kommitté som ska ha en dialog vid platsbesök hos regionerna samt en regelbunden uppföljning.

Förslaget har fått kritik av SKR som inte vill ha en ökad ”statlig detaljstyrning”, och de påtalar risken för dubbelarbete.

– Det är regionerna, som sjukvårdshuvudmän, som äger sina handlingsplaner liksom möjligheterna att genomföra dem, och därmed förbättra tillgängligheten. Inrättandet av en tillgänglighetskommitté, som nu föreslås, skulle innebära att ansvaret blir otydligare och att arbetet med att göra vården mer tillgänglig försvåras, säger Marie Morell (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsdelegationen på SKR, i ett pressmeddelande.

Sveriges läkarförbund är i stort positivt till betänkandets förslag. Men på en punkt i remissvaret är förbundet starkt kritisk, och det är mot förslaget om att staten ska ingå fler överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Läkarförbundet anser att det inte är en ”långsiktigt hållbar” lösning, utan vill istället att staten styr genom direktiv till myndigheter och författningsändringar.

Läkarförbundets huvudsakliga kritik är att SKR är en arbetsgivarrepresentant och lobbyorganisation som fått myndighetsstatus, men som trots detta inte omfattas av den typen av lagar som sjukvården ”rimligen bör omfattas av”. Statens överenskommelser med regionerna styrs inte av lagen på samma sätt som övriga sjukvården. De regioner som inte vill delta i överenskommelserna struntar i det, vilket blir ett demokratiskt problem för invånarna.

Läkarförbundet hoppas på en ökad statlig finansiering och styrning på sikt.

Nu har delegationen fått ett nytt tilläggsdirektiv om att ta fram författningsförslag för följande punkter: