Vården sviker personer med psykiska funktionsnedsättningar

Personer med psykiska funktionsnedsättningar har avsevärt sämre hälsa, utsätts oftare för övergrepp och får sämre behandling inom vården än befolkningen i övrigt. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Kartläggningen har avgränsats till att gälla personer som har boendeinsatser enligt LSS personkrets 3 eller socialtjänstlagen på grund av ett psykiatriskt tillstånd, där de vanligaste är schizofreni och adhd.

Större risk för förtida död

Rapporten visar att det är en mycket utsatt grupp med dålig munhälsa, fem gånger högre risk för somatiska sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och grav övervikt. Personer med schizofrenidiagnos dör i snitt 12-15 år tidigare än andra. De dör i huvudsak av samma sjukdomar som vi andra, men forskning har visat att de får sämre vård för sina kroppsliga sjukdomar. Även personer med adhd, speciellt dem med ytterligare en psykiatrisk diagnos, löper en mycket stor risk för förtidig död.

Rapporten är dyster läsning för oss som arbetar för att förbättra villkoren för denna grupp. Merparten är beroende av ekonomiskt bistånd eller sjukersättning för sin försörjning. När det gäller möjligheten att få rätt vård och behandling och ett korrekt bemötande från såväl sjukvården som socialtjänsten finns stora brister, trots att det finns riktlinjer och konsensus om vad som ska säkerställa jämlik vård.

Stuprör försvårar samverkan

Personer som diagnosticeras med bröstcancer gör det i ett betydligt senare skede vilket innebär att det kan vara för sent för en framgångsrik behandling. Personer med psykisk funktionsnedsättning som drabbas av en akut hjärtinfarkt får i lägre utsträckning den mest effektiva och avancerade behandlingen.

Verksamheterna kommunicerar inte tillräckligt väl med varandra, vilket gör att insatser försenas eller uteblir.

De stuprör och skarpa uppdelningar mellan verksamheter som råder i dag försvårar samverkan mellan olika aktörer. Verksamheterna kommunicerar inte tillräckligt väl med varandra, vilket gör att insatser försenas eller uteblir. Så här kan det inte får fortsätta. Alla som berörs av denna fråga, som politiker och tjänstemän, behöver se att dagens sätt att organisera vård och stöd är ett svek mot personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar.

Sprid goda exempel

Låt rapporten bli den väckarklocka som behövs för att vända utvecklingen. Det krävs många åtgärder för att åtgärda detta. Här är några av de viktigaste:

• Tydligare målbeskrivningar, uppföljningen och redovisning av resultat av den vård som ges på individnivå.
• Se till att alla som har komplexa och långvariga problem erbjuds personligt ombud som kan samordna stöd och förbättra livssituationen för den drabbade.
• Öka kunskapen och kompetensen hos personalen inom socialtjänst och vården för att förbättra bemötande av och kommunikation med målgruppen.
• Se till att det finns vårdkoordinatörer eller lotsar som ger ett stöd i kontakterna med dem som ska ge vård och stöd.
• Bryt upp reviren och skapa fungerande samverkanstrukturer där man kan arbeta teambaserat.
• Säkerställ följsamhet till centrala regelverk och styrdokument som exempelvis, Nationella riktlinjer samt vård- och insatsprogram.
• Sprid goda och inspirerande exempel där målgruppen själv är delaktig som kan tjäna som förebilder.
• Samverka på alla nivåer med de brukarorganisationer som finns såväl lokalt, regionalt och nationellt.