Vår krisberedskap är i fara utan svensk kemikalieproduktion

Pandemiåren, det geopolitiska läget och Sveriges Natoansökan har fört upp beredskapsfrågor högt på den politiska dagordningen. En utredning om hur svensk försörjningsberedskap ska stärkas har presenterats och ytterligare en utredning pågår. Ikem välkomnar att nuvarande och tidigare regeringar tar frågan om näringslivets behov och möjligheter att bidra till försörjningsberedskapen på allvar. 

Beredskapsstrategi för kemikalier saknas

Kemiindustrin ligger tidigt i värdekedjan och är en förutsättning för att tillverka vacciner, skyddsutrustning, rent dricksvatten, livsmedel, bränslen och energi. 96 procent av alla varor som produceras är på något sätt beroende av kemi.

Svensk beredskapsstrategi utgår från en rad sektorer så som energiförsörjning, vård, livsmedelsförsörjning, dricksvatten, räddningstjänst och transporter. För varje sektor finns beredskapsmyndigheter som ska stärka samarbetet i Sveriges civila försvar och ge de bästa förutsättningarna för att samhället ska fungera även under kriser och krig. Kemikalier är nödvändiga för att alla övriga sektorer ska kunna bedriva verksamhet, ändå saknas en beredskapsstrategi för produktion av kemikalier.

IKEM efterfrågade redan för ett år sedan en risk- och sårbarhetsanalys av vilka kemikalier som Sverige behöver säkerställa tillgången till för att inte riskera samhällsviktiga funktioner. Sedan dess har ett regleringsförslag av PFAS presenterats, som i sin nuvarande form kan äventyra all tillverkning av läkemedel, försvarsmateriel och tekniker för den gröna omställningen. Därför är det nu dags att regeringen tar tag i detta. Gör Kemikalieinspektionen till en beredskapsmyndighet, utse kemikalier till en beredskapssektor och ge Kemikalieinspektionen i uppdrag att kartlägga samhällets beroende av kemikalier i 2024 års regleringsbrev.

Trygga beredskapen

Att säkerställa kemikalieproduktionen i normalläge är dock det enskilt bästa sättet för att trygga svensk beredskap inför en kris. Genom att stärka kemikalieproduktionen ser vi också till att övriga branscher får de insatsvaror de behöver för att bidra till Sveriges stabilitet och välstånd. De beslut som måste fattas redan nu är alltså beslut som är avgörande för en stabil industri i normalläge. 

Om normalläget innebär skenande energipriser, effektbrist, långtgående regleringar, risk för gasbrist och ökande råvarukostnader så kommer ett kris- eller i värsta fall krigsläge knappast förbättra läget. Det är omöjligt att förutse vilken nästa kris kommer att vara. Därför måste ett seriöst beredskapsarbete bygga på att vi har redundans och trygghet i systemen. 

De senaste årens kriser har gett oss insikter om behoven av en god beredskap. När pandemin bröt ut stod vi inför en brist på både läkemedel och skyddsutrustning. När Putin invaderade Ukraina och energipriserna slog rekord uppstod bristsituationer i tillverkningen av kemikalier för att rena vårt dricksvatten. När Nord Stream 1 och 2 saboterades ökade risken för gasbrist i hela Europa.

Försäkra Sverige mot gasbrist

För kemiindustrin är gasbrist mycket allvarligt eftersom den molekyl som gasen består av används i tillverkningen av nya kemikalier och material. Det är alltså en råvara som på kort sikt är mycket svår eller omöjlig att ersätta. För att säkra produktionen av samhällsviktiga kemikalier i kristid måste vi ta lärdom av detta och värna det industriella ekosystemet.

Kemikalier är nödvändiga för att alla övriga sektorer ska kunna bedriva verksamhet, ändå saknas en beredskapsstrategi för produktion av kemikalier.

Energimyndigheten höjde krisnivån för svensk gasförsörjning i juni 2022. Sverige finns längst ut på gasledningen, och vi har bara ett nät – det västsvenska naturgasnätet. Vid ett sabotage eller om ett lågt tryck skulle uppstå så står Sverige utan de insatsvaror som krävs för dricksvattenrening och livsmedelsförsörjning. Hittills har regeringen inte vidtagit en enda åtgärd. Det är dags att skaffa en försäkring mot gasbrist: Inrätta en LNG-terminal.

Staten måste säkerställa att elsystemet byggs ut i tillräcklig omfattning där behoven förväntas finnas. Det krävs en mix av olika kraftslag och utbyggnadstakten måste ske i ett snabbare tempo. En nyckel är att reformera tillståndsprocesserna, men det krävs också enorma investeringar i nätet. Elsystemet är grundläggande samhällsinfrastruktur och därför måste staten ta ansvar. Det som saknas för en stabil produktion i normalläge kommer inte heller att vara tillgängligt vid en kris.

Bredda Kemikalieinspektionens uppdrag

Kemikalier finns för att dess egenskaper fyller en funktion. De kan vara både livsviktiga och livsfarliga samtidigt. Kemikalier är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera i normaltid, men alldeles avgörande för att det ska fungera i kristid. Kemikalieinspektionens uppdrag i dag handlar om att bidra till en giftfri miljö för att skydda hälsa och miljö. Samtidigt saknas en myndighet med instruktion att säkerställa samhällets och industrins tillgång till kemikalier. Kemikalieinspektionens uppdrag behöver breddas så att myndigheten också ansvarar för att säkra tillgången till kemikalier.

Ikem uppmanar regeringen att sluta begränsa svensk kemikaliepolitik till hur kemikalier ska regleras. Det är dags att se kemikaliernas betydelse för vårt samhälle, välfärd och utveckling och agera därefter.