V i Stockholm: Fullständigt nonsens om hyresmarknad, Kopsch

Den som får en hyreslägenhet är i genomsnitt 40 år gammal i dag skriver Fredrik Kopsch i Dagens Nyheter och trycker på att ledande politiker över blockgränserna behöver vakna och göra något åt bostadsbristen.

Högerregeringens brist på handling är uppseendeväckande och det är lätt att skriva under på. Men att forskningen i decennier varit helt enig om att hyresregleringen skulle vara en stor del av problemet, det är rent nonsens.

Marknadshyror är inte en åtgärd för de som har det tuffast på bostadsmarknaden. Punkt.

Reglerade hyresrätter i centrala Stockholm subventionerar höginkomsttagare är det ständiga argumentet för att införa marknadshyror. Men för tydlighetens skull: det stämmer inte. Tvärtom har hyresgäster i Stockholms innerstad generellt betydligt lägre inkomster än genomsnittet, framförallt i allmännyttan. Det fastställs till exempel i en rapport skriven av Martin Grander, bostads- och urbanforskare vid Malmö Universitet.

Marknadshyror leder bara till högre hyror

Överkomliga hyror i innerstadens vara eller icke-vara är dock en parentes i sammanhanget. Eftersom borgerliga majoriteter i Stockholm ombildat så stora delar av allmännyttans bestånd till bostadsrätter, 30 000 lägenheter sedan millennieskiftet närmare bestämt, blir konsekvensen av marknadshyror långt mycket mer påtaglig i ytterstaden där större andel bor i hyresrätt. Enligt konsultföretaget Rambolls scenarioanalys skulle marknadshyra ge en hyresökning på 60 procent i en stadsdel som till exempel Skarpnäck.

Den ensamstående föräldern med två ungar eller en pensionerad sjuksköterska som inte klarar hyreshöjningen ska, enligt Kopsch, vända sig till en social housing-lik lösning. Men att detta vips skulle innebära billiga bostäder till alla som behöver är inte sannolikt. Kötiden för en social housing-lägenhet i Helsingfors är 6–7 år. I Amsterdam är kötiden upp till 19 år.

Marknadshyror är inte en åtgärd för de som har det tuffast på bostadsmarknaden. Punkt.

Ignorerar den djupaste byggkrisen på 30 år

För att nå roten på problemet och dessutom undvika det stigma det innebär att peka ut vissa grupper som inte ”fungerar” på den ”vanliga” bostadsmarknaden, finns det inga genvägar. Sveriges högerregering måste agera och komma till undsättning för de skenande finansierings­kostnader som genomsyrar byggbranschen och gör att många aktörer – såväl kommunala som privata – inte får ihop sina kalkyler.

Fackföreningar och branschföreträdare har föreslagit statliga stödåtgärder för att upprätthålla byggandet och motverka kompetensflykt. Statliga kreditgarantier och topplån kan underlätta för aktörer att få tillgång till kapital och jämna ut byggcyklerna. Genom att staten lånar och sedan lånar ut pengar till byggande av hyresrätter kan man överta delar av finansieringsrisken, vilket minskar behovet av eget kapital för bolagen och ökar konkurrensen i branschen.

Fullt fokus på byggande i Stockholms stad

I Stockholms stad främjar vi både byggandet och planeringen av hyresrätter, bostadsrätter och radhus med alla tillgängliga verktyg till vårt förfogande. Vi förstärker vår planhandläggning så att planprocesserna kan fortsätta och för en ständig dialog med byggaktörerna för att driva projekten framåt.

Trots det tuffa läget kommer allmännyttan att bygga 4 100 nya hyresrätter i Stockholm 2024–2028. När högern vill göra klassklyftorna ännu större så tar vi striden för att bygga fler bostäder åt vanligt folk. Vi nöjer oss inte med en moderatregering som tittar på medan byggsektorn är i den djupaste krisen på 30 år.