Utredningsboom i slutspurten: ”Smart när riksdagen är stökig”

Sedan starten av april har regeringen beslutat om 41 utredningar. Ovanligt många, men inte heller oväntat med tanke på förutsättningarna för stunden, menar tidigare statssekreterarna Helena Dyrssen (L) och Irene Wennemo (S).  

Foto: Alexandre Duret-Lutz/Flickr
Jacob Hederos

En strid ström av utredningsbeslut har lämnat Regeringskansliet de senaste månaderna. Bara den senaste veckan har  utredningar om skärpta miljöbrott, arbetslivskriminalitet och IT-bedrägeribrottslighet lämnat regeringens bord. Är det ”fejkade” tecken på ”handlingskraft”, som Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist argumenterar, eller finns det fler förklaringar?

Den tidigare statssekreteraren Helena Dyrssen, FP-statssekreterare på statsrådsberedningen under Alliansregeringarna, köper inte motiveringen att man med utredningar vill signalera handlingskraft till väljarna.

– Jag tror inte att det är så starkt, för man når inte ut till vanligt folk med att ”nu ska vi förbättra 3:12-reglerna, och därför har vi tillsatt den här utredningen.” Jag tror inte på den teorin.

Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.
0:000:00