Utredningsboom i slutspurten: ”Smart när riksdagen är stökig”

Sedan starten av april har regeringen beslutat om 41 utredningar. Ovanligt många, men inte heller oväntat med tanke på förutsättningarna för stunden, menar tidigare statssekreterarna Helena Dyrssen (L) och Irene Wennemo (S).  

Foto: Alexandre Duret-Lutz/Flickr
Jacob Hederos

En strid ström av utredningsbeslut har lämnat Regeringskansliet de senaste månaderna. Bara den senaste veckan har  utredningar om skärpta miljöbrott, arbetslivskriminalitet och IT-bedrägeribrottslighet lämnat regeringens bord. Är det ”fejkade” tecken på ”handlingskraft”, som Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist argumenterar, eller finns det fler förklaringar?

Den tidigare statssekreteraren Helena Dyrssen, FP-statssekreterare på statsrådsberedningen under Alliansregeringarna, köper inte motiveringen att man med utredningar vill signalera handlingskraft till väljarna.

– Jag tror inte att det är så starkt, för man når inte ut till vanligt folk med att ”nu ska vi förbättra 3:12-reglerna, och därför har vi tillsatt den här utredningen.” Jag tror inte på den teorin.

Vad tänker du?

Foto: Jeanette Andersson / Skatteverket
– Jag tänker att det är ganska skönt för en enpartiregering att tillsätta en utredning. Man behöver inte förhandla direktiven med någon annan och det underlättar också gemensamberedningen. Dessutom ser man antagligen framför sig en hyggligt stökig mandatperiod även framåt, om det är så att man får sitta kvar. Det är därför enklare att ha utredningarna igång, så att man får lite av en flygande start, säger Dyrssen till Altinget och fortsätter:

– Jag tror helt enkelt att det handlar om att få möjlighet – det kommer ändå att ta tid ändå att springa mellan V och C – att genomföra sin politik nästa mandatperiod. Då måste man ha en del klart.

Även Irene Wennemo, tidigare statssekreterare hos Ylva Johansson (S) och i dag generaldirektör på Medlingsinstitutet, ser att det finns tidsmässiga och praktiska fördelar att dra igång utredningar redan nu. Men hon ser fler orsaker.

– Att visa handlingskraft är definitivt en faktor. Regeringen vill signalera att de gör någonting när de inte hinner med lagstiftning. När Magda tillträdde fick hon ju ärva processer och väldigt dålig med tid. Så hon kunde egentligen bara gå vidare med saker som beslutats av den tidigare regeringen. Då blir utredningar en signal om vad man prioriterar framöver, säger Wennemo till Altinget. Hon fortsätter:

– En tredje variant är att man ibland kan vilja göra saker som är lite jobbiga, ”det här kan vi göra sen, men vi kan inte prata om det i valet”. Då har jag tänkt att ett smart drag är att dra i gång en utredning och sedan ge tilläggsdirektiv till utredningen senare, efter valet.

Varför har inte direktiven lagts fram tidigare, om man då vill ha dem?

Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.