Debatt

Utredning: Ett modernt system för att belöna förtjänstfulla insatser

Det moderna belöningssystem vi föreslår ska bli en positiv kraft i vårt samhälle. Systemet ska kunna belöna alla former av goda insatser av betydelse för Sverige, skriver Björn von Sydow, ordförande i den parlamentariska kommittén Förtjänstutredningen.

Leif G W Persson tilldelas 2021 HM kungens medalj I 12:e storleken för framstående folkbildande insatser som kriminolog.
Leif G W Persson tilldelas 2021 HM kungens medalj I 12:e storleken för framstående folkbildande insatser som kriminolog. Foto: Henrik Montgomery/TT
Björn von Sydow
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I dag presenterar jag ett betänkande, utifrån diskussioner i en parlamentarisk kommitté där alla riksdagspartierna varit representerade, ett förslag som är både historiskt och modernt. Det moderna belöningssystem vi föreslår ska bli en positiv kraft i vårt samhälle. Med en modern metod kan vi uppmärksamma insatser som utförs för vårt samhälle och därmed synliggöra ageranden som är värda att belönas med rikets främsta utmärkelser.

Insatserna är sådana som har stor betydelse för det svenska samhället, en insats som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar och som lämnat ett varaktigt avtryck på samhället. Det kan exempelvis vara en heroisk insats, en vetenskaplig, konstnärlig eller militär insats. Det kan vara en insats som främjar demokrati, integrationsfrämjande, insatser som leder till en ökad gemenskap i vårt samhälle. Andra exempel är insatser som utförs av blåljuspersonal och inom sjuk- och hälsovården. Det kan förstås vara insatser som utförs både i storstad och på landsbygd, i privat eller i det offentligas regi. Utmärkelserna kan tilldelas alla, oavsett samhällsställning och anställning. Systemet ska alltså sammantaget kunna belöna alla former av goda insatser av betydelse för Sverige.

Ett system som verkar i vår nutid

Det bör vara möjligt för alla att nominera belöningsvärda insatser till det statliga belöningssystemet.

Det som ska delas ut i det nya systemet är rikets främsta utmärkelser, med det avser vi det statliga ordensväsendet och de utmärkelser regeringen delar ut. Det finns i Sverige flera utmärkelser som har delats ut i över tvåhundra år och är del av vårt kulturarv, vårt förslag utgår därför från dessa utmärkelser som redan finns i stället för att uppfinna nya. Det är både ordnar som delas ut av kungen och medaljer som delas ut av regeringen. Betänkandet föreslår dock inte en återgång till forna tiders sätt att dela ut utmärkelser. Det moderna systemet vi föreslår ska verka i sin tid, utifrån det som i dag är värt att uppmärksamma i vårt samhälle. Vårt betänkande ger en ram för detta, utan att precisera exakt vilka insatser som bör belönas.

Sedan 1975 har delar av ordensväsendet använts men enbart till utländska medborgare. Vi föreslår att det åter blir möjligt att dela ut ordenstecken och medaljer i det statliga ordensväsendet till både svenska och utländska medborgare.

I betänkandet noteras att regeringens utmärkelser delats ut i allt mindre utsträckning under de senaste tjugo åren. Vi ser framför oss att de kompletterar det statliga ordensväsendet och att alla dessa utmärkelser åter bör tas mer aktivt i bruk.

För att få vetskap om alla de goda insatser som utförs i vårt samhälle behöver nomineringar inkomma, från alla delar av samhället. Det bör därför vara möjligt för alla att nominera belöningsvärda insatser till det statliga belöningssystemet.

Ett självständigt råd – en modern metod

I betänkandet föreslås att ett självständigt råd inrättas. Det har till syfte är att upprätthålla systemets integritet och befästa ett allmänt förtroende för ordensväsendet. Rådet får till uppgift att granska inkomna nomineringar och avge ett yttrande till regeringen över de insatser som bör belönas. Ledamöterna i rådet ska ha nödvändig erfarenhet, mycket högt anseende och integritet för att utföra sin uppgift.

Rådets uppgift är i första hand att granska nomineringar som avser det statliga ordensväsendet. Det förhindrar dock inte att även nomineringar till regeringens utmärkelser underställs rådet för ett yttrande. Vi anser att rådets oberoende granskning inför beslut om en utmärkelse utgör en viktig beståndsdel för att en utmärkelse ska vara något som uttrycker hela samhällets uppskattning.

Rådets ledamöter utses på regeringens initiativ. Det administrativa stödet till rådet kommer utföras av Kungl. Maj:ts Ordens vars kansli har mångårig erfarenhet av att bereda belöningsärenden. Rådets verksamhet omfattas enligt vår bedömning av kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen. En jävsregel kommer möjliggöra att en ledamot kan avsäga sig möjligheten att delta i en beredning. Ledamöterna kommer vara självständiga, inte ta instruktion från någon och vara partipolitiskt obundna, de tillför rådet sin erfarenhet men företräder ingen. De bör vara mellan åtta och tio personer.

Säkerställa politiskt oberoende

Protokoll från rådets sammanträden förutses publiceras på rådets hemsida. Rådet presenterar även en årsrapport som överlämnas till regeringen. Utifrån rådets yttrande antar regeringen sitt förord som överlämnas till Kungl. Maj:ts Orden. Vi förutser att rådets rekommendation är det regeringen sedan godkänner. I syfte att undanröja risken att det nya systemet skulle kunna framstå som politiskt färgat förutsätter betänkandet en begränsning av hur politiskt förtroendevalda och politiskt anställda kan belönas i det nya systemet.

Vi föreslår att det nya systemet kan träda i kraft den 1 januari 2023.

Nämnda personer

H.M. Konung Carl XVI Gustaf

Sveriges Konung
Studier i historia, sociologi, statskunskap, finansrätt, ekonomi (Uppsala uni., 1968-69), nationalekonomi (Stockholms uni., 1968–69)

H.M. Drottning Silvia

Sveriges Drottning
Tolk i spanska (Sprachen-und-Dolmetscher-Institut i München 1969)

    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget