Utredare vill inte röra lag om datalagring

BROTT. Det behövs inga större ändringar i de regler som ger polisen tillgång till uppgifter om telefon- och datatrafik. Systemet fungera väl och uppgifterna är viktiga för polisens utredningar, enligt utredaren Sten Heckscher.

Sten Heckscher  tidigare bland annat ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och rikspolischef, ser inga skäl till större ändringar i att de lagar som reglerar den kontroversiell lagringen av data- och teletrafik.
Sten Heckscher  tidigare bland annat ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och rikspolischef, ser inga skäl till större ändringar i att de lagar som reglerar den kontroversiell lagringen av data- och teletrafik.
Per-Anders Sjögren

Bakgrunden till utredningen är att EU-domstolen förra året underkände det direktiv som reglerar hur uppgifter om tele- och datatrafik används för att bekämpa brott. Det innebär att teleoperatörerna måste lagra uppgifterna under en viss tid så att polisen kan begära ut dem i en utredning.

Enligt EU-domstolen uppfyllde inte direktivet en rad grundläggande rättigheter i EU-rätten. Den dåvarande alliansregeringen gav Heckscher i uppdrag att analysera hur domen påverkar svensk lag. I somras konstaterade han att den lag som genomför direktivet inte stred mot de grundläggande kraven.

Nästa steg var att granska om det ändå behövs ändring för att stärka skyddet för integritet och rättssäkerheten, till exempel om det finns skäl att begränsa vilka uppgifter som måste lagras.

Svenska regler fungerar väl

Slutsatsen är dock att dagens regler fungerar bra och därför behövs inga större ändringar.

Fakta
Datalagring
EU:s direktiv från 2006 innebär att telebolagen är skyldiga att lagra alla uppgifter om telefonsamtal, sms, e-post och internettrafik. Polisen ska sedan kunna begära ut trafikuppgifterna vid brottsutredningar. Syftet är ta reda på vilka personer som varit i kontakt med varandra och vid vilken tidpunkt det har skett. Själva innehållet i kommunikationen lagras inte.

Sverige införde direktivet i lag 2012.  Men redan tidigare använde svensk polis i stor utsträckning uppgifter från teleoperatören i samband med utredningar om grova brott. Med direktivet blev lagringen av trafikuppgifter obligatorisk. För svensk del innebär det att uppgifter sparas i högst sex månader.

– Dagens lagringsskyldighet är berättigad, sade Sten Heckscher när han presenterade utredningen.

Utredaren har också granska inhämtningslagen. Lagen reglerar hur polisen och tullen får använda uppgifter om tele- och datatrafik för att kartlägga brottslingar i underrättelsearbetet, alltså innan en förundersökning har inletts. Även den lagen fungerar bra och behöver inte ändras mer än på marginalen, enligt utredaren. Slutsatsen bygger på den genomgång som utredningen har gjort över de beslut som den öppna polisen, Tullverket och Säpo har fattat under förra året.

Ingen domstolsprövning

Enligt direktiven skulle utredaren granska om en domstol ska fatta beslut om att samla in uppgifter. I dag är det ett beslut som fattas på chefsnivå inom myndigheten. Men enligt Heckscher är detta beslut som inte ska fattas på domstolsnivå, eftersom det handlar om övergripande spaning och kartläggning av brottsliga verksamheter och det därmed sällan finns någon specifikt utpekad person.

Därför ska besluten även i fortsättningen inom ske Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Tullverket. Verksamheten ska liksom i dag kontrolleras av SIN, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Ett förslag är att SIN ska underrättas om beslut enligt inhämtningslagen genom att myndigheten lämnas beslutshandlingen till nämnden.

Förslaget ska ny skickas ut på remiss och utredaren tror att de nya reglerna kan börja gälla tidigast den 1 juli nästa år.

Dokumentation


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00