Utredare: Möjliggör ökad överföring av information inom vård och omsorg

Sören Öman
Särskild utredare, Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg
Ingrid Floderus
Utredningssekreterare
Karin Hagaeus
Utredningssekreterare

Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg föreslår en ny reglering som möjliggör ökad och förenklad överföring av personanknuten information mellan olika aktörer inom och mellan vård och omsorg. Förslagen (SOU 2021:4) överlämnades till socialminister Lena Hallengren (S) i dag och kan genomföras under 2022.

Förslagen skapar nya juridiska förutsättningar för en mer effektiv överföring av information samtidigt som individens integritet och självbestämmande respekteras. Syftet är att uppnå en mer sammanhållen informationsöverföring och därmed bättre kvalitet inom en vård och omsorg med alltfler aktörer inblandade där individen sätts i centrum, utan att organisatoriska gränser styr.

Nya möjligheter att dela information

Det finns ett stort behov av enkel och säker informationsöverföring om äldre och personer med funktionsnedsättningar inom vård och omsorg. Det beror bland annat på att det i dag ofta är ett stort antal aktörer inblandade i vården och omsorgen av en individ. Dessa behöver kunna samverka för att ge individen god och säker vård och omsorg.

Samtidigt måste vikten av bra behörighetsstyrning, vem som får ha tillgång till vad, inom systemen uppmärksammas. Där har det på senare tid visat sig finnas allvarliga brister inom vården.

Utredningen föreslår därför att socialtjänsten för dessa grupper ska få samma möjlighet till sammanhållen dokumentation som i dag finns inom hälso- och sjukvården genom sammanhållen journalföring. Förslaget innebär också att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan få elektronisk tillgång till varandras dokumentation om äldre och personer med funktionsnedsättningar. Förslaget ger därmed sådana möjligheter att dela information om äldre som Coronakommissionen efterlyst.

Ge genomförandet hög prioritet

Utredningens förslag ger nya rättsliga förutsättningar för en mer effektiv överföring av information mellan de som är inblandade i vården och omsorgen av våra äldre och personer med funktionsnedsättningar. Om förslagen genomförs ankommer det på regioner och kommuner att genomföra förslagen i praktiken genom att skapa de tekniska förutsättningar som behövs för att deras dokumentationssystem ska kunna kommunicera med varandra på ett säkert och effektivt sätt.

Erfarenheterna från sammanhållen journalföring visar dock att det kan vara svårt att få detta att fungera till och med inom en region. När informationsöverföringen nu föreslås kunna ske även mellan regioner och kommuner uppstår nya utmaningar. Med hänsyn till det stora behovet av sådan informationsöverföring och de fördelar som detta medför för effektivitet och kvalitet inom vård och omsorg, är det viktigt att genomförandet får en hög prioritet hos regioner och kommuner och sker på ett samordnat sätt.

Samtidigt måste vikten av bra behörighetsstyrning, vem som får ha tillgång till vad, inom systemen uppmärksammas. Där har det på senare tid visat sig finnas allvarliga brister inom vården.

Ökade möjligheter att följa upp

Det är självklart att särskilt vård- och omsorgsprocesser med flera aktörer inblandade måste kunna följas upp för att säkra kvaliteten och effektiviteten. Utredningen föreslår därför att fullmäktige i regioner och kommuner ska få besluta att personuppgifter från flera aktörer, både privata och offentliga, ska få användas för att följa upp kvaliteten på offentligt finansierad vård och omsorg. Tanken är att kvalitetsuppföljning ska användas för att följa upp större flöden och processer och vara ett komplement till de nuvarande kvalitetsregistren.

Respektera självbestämmanderätten

Den enskilde ska enligt utrednings förslag ha möjlighet att motsätta sig att hans eller hennes personuppgifter används. Utredningens experter från Sveriges kommuner och regioner, Inera AB och E-hälsomyndigheten vill dock inte att den enskilde ska kunna motsätta sig. Den svenska lagstiftningen inom vård och omsorg bygger dock på frivillighet från den enskilde. Det är till exempel möjligt att i dag avstå från att vara med i kvalitetsregister. Utredaren anser därför att det vore inkonsekvent om enskilda inte ska kunna välja att avstå från att delta i kvalitetsuppföljning med sina personuppgifter.

Det är viktigt för acceptansen av den breda informationsdelning som görs möjlig genom förslaget att var och ens självbestämmanderätt respekteras. Det gäller särskilt när spridningen av uppgifter inte är nödvändig för den egna vården eller omsorgen.