Utredare: Kommunerna ska öka antalet barn som går i förskolan

DEBATT. Vi måste ge barn de allra bästa förutsättningarna inför skolstarten. Kommunerna bör bli skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet riktad till föräldrar som inte vill ha sina barn i förskolan, med målet att öka antalet 3-4-åringar som går i förskolan. Det skriver utredare Lotta Edholm.

Lotta Edholm
Särskild utredare, Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska


Omkring 25 procent av alla barn i förskoleålder har utländskt påbrå, det vill säga de är antingen själva födda utomlands eller så är båda deras föräldrar födda utomlands. Det ställer naturligtvis stora krav på förskolan för att ge dessa barn de allra bästa förutsättningarna inför livet och skolstarten. I huvudsak är också den svenska förskolan väl skickad att göra detta, men det finns ett antal uppenbara brister som måste rättas till.

Skillnader mellan barn

Cirka 22 000 3-5-åringar går inte i förskolan. En stor del av dessa har utländsk bakgrund och det finns dessutom ett direkt samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deras barns deltagande i förskolan. Ju högre föräldrarnas utbildningsnivå är desto större är chansen att deras barn får gå i förskolan. Och omvänt: Ju kortare utbildning desto större är risken att barnen inte går i förskolan. Dessutom låter svenskfödda föräldrar sina 3-5-åringar gå i förskolan i högre utsträckning är de som är födda utomlands.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga att de barn som behöver förskolan allra mest i rätt hög utsträckning inte finns där. Dessa löper betydligt större risk att inte klara kunskapskraven när de väl börjar skolan. Rektorer vittnar om barn som inte pratar svenska när de börjar förskoleklass, trots att de är födda i Sverige.

Kommunerna skyldiga att erbjuda

I min utredning Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska har hela min utgångspunkt varit dessa barns rätt till utbildning och möjlighet att skapa sina egna liv utifrån sina egna förutsättningar. Jag föreslår därför bland annat att kommunerna ska vara skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet riktad till föräldrar som inte vill ha sina barn i förskolan, med det uttalade målet att öka antalet 3-4-åringar som går i förskolan.

Jag föreslår också ”direktinskrivning” i förskolan av 3-4-åringar som är i behov av det för en bättre språkutveckling i svenska. Det innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda en plats i en utpekad förskola i god tid innan höstterminsstarten det år barnet fyller tre år. Kommunen ska alltså erbjuda en plats oavsett om föräldrarna ansökt om det. Föräldrarna ges möjlighet att tacka nej till platsen, men jag är övertygad om att många föräldrar kommer att tacka ja när de får ett konkret erbjudande.

Obligatorisk förskola

Det förslag som sannolikt kommer att vålla mest debatt är förslaget om obligatorisk förskola för 5-åringar. Jag föreslår alltså att skolplikten inträder ett år tidigare, men att det även fortsatt blir förskolan som är ansvarig. Obligatoriet sker inom ramen för den allmänna förskolan, det vill säga 15 timmar i veckan.

En obligatorisk 5-årsverksamhet ger bättre förutsättningar att ett år senare klara skolstarten. Det ger också förskollärarna en möjlighet att stötta alla barn i deras språkutveckling, men också att särskilt stötta dem som behöver mer hjälp. I överlämningen till grundskolan kan förskolan ge skolan värdefull information om vilka barn som sannolikt behöver lite extra hjälp.

Karriärsteget förste förskollärare

Ett annat väl känt problem som min utredning försöker hitta lösningar på är bristen på utbildad personal. Andelen förskollärare har sjunkit de senaste åren och dessutom är det en mycket hög andel av personalen som arbetar i barngrupp som inte är utbildade barnskötare. Att jobba i förskolan har för många blivit ett genomgångsjobb som man kanske ägnar några år åt.

Andelen utbildade förskollärare och barnskötare är dessutom betydligt lägre i förskolor med stor andel barn med utländsk bakgrund än i förskolor i genomsnitt. I samtliga förskolor i Sverige är 39,5 procent av personalen förskollärare medan det i förskolor med 90 procent barn med utländsk bakgrund endast är 28,5 som är förskollärare.

Utredningen föreslår därför att Sverige inrättar karriärsteget förste förskollärare och att ett statsbidrag riktas till kommuner för detta ändamål. Statsbidraget ska fördelas utifrån socioekonomiska principer och riktas särskilt till de förskolor, kommunala såväl som fristående, där behoven är som störst. Jag räknar med att statsbidragen ska räcka till cirka 1 500 förste förskollärare och att dessa får ett lönetillägg på 10 000 kronor i månaden.

Enhetlig utbildning

Det är också viktigt att utbildningen till barnskötare blir mer enhetlig och att den är lika lång och med samma innehåll oavsett om man studerat på gymnasiet eller inom den kommunala vuxenutbildningen. I dag finns det exempel på väldigt korta utbildningar som sägs leda till att man blir barnskötare, men som är betydligt kortare än de som ges på gymnasiet. Detta är inte rimligt.

Språkkrav för personal

Slutligen föreslår jag att Skolverket får i uppdrag att ta fram allmänna råd om vilka grundläggande krav man kan ställa på personal som arbetar inom förskolan, till exempel krav på språkkunskaper. Detta efter att många kommuner vittnat om att det är ett problem att personal inom förskolan har bristfälliga kunskaper i svenska.

Den svenska förskolan håller hög kvalitet, men det är viktigt att se att det också finns utmaningar. Brist på utbildad personal är ett sådant problem och det är ett gemensamt ansvar för staten och huvudmännen att se till många ungdomar söker sig till utbildningar som leder till ett arbete i förskolan.

Beslutskedja: Fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska

24/10
2019
14/9
2020
20/10
2020
23/11
2020
24/11
2020
24/11
2020
24/11
2020
2/12
2020

Forrige artikel Svenskt näringsliv: Regeringen måste skydda svensk klimatomställning Svenskt näringsliv: Regeringen måste skydda svensk klimatomställning Næste artikel KD: Inför planeringsstimulans för ökat bostadsbyggande KD: Inför planeringsstimulans för ökat bostadsbyggande