Uppsala studentkår: Vi accepterar inte sänkt kvalitet på studentbostäder

Det har gått ett halvår sedan regeringen gav Boverket i uppdrag att ta fram förslag på lättnader på byggkraven på studentbostäder. Det har gått en månad sedan en ny kull av studenter fick sitt första smakprov av kampen om förstahandskontrakt, akutboenden och otrygga andrahandskontrakt. Det har gått en knapp vecka sedan regeringen presenterade sin budgetproposition för 2024 – i vilken satsningar på att bygga studentbostäder lyser med sin frånvaro.

Ökad trångboddhet inte lösningen

I stället för att investera i ett ökat bostadsbyggande sätter regeringen alltså sitt hopp till sänkt bostadskvalitet, ett otillgängliggörande av bostadsbeståndet och en ökad trångboddhet för studenter. Budskapet till nuvarande och blivande studenter är tydligt: Det enda regeringen har att erbjuda på bostadsfronten är försämringar.

För utredarna på Boverket måste uppdraget ge en viss déjà vu-känsla. Tre gånger under de senaste tio åren har Boverket ombetts utreda mindre boyta, minskad tillgänglighet och sänkningar av den tekniska standarden för studentbostäder. Slutsatserna från Boverkets utredningar är att den här typen av förändringar leder till begränsade besparingar i byggkostnader, samtidigt som de medför betydande men ekonomiskt svårmätta konsekvenser för studenterna.

Sänkt standard hjälper inte

I sin senaste rapport på temat nämner Boverket att den tidigare minskningen av boarean på studentbostäder visserligen sammanfallit med ökat byggande men att relativt få byggherrar valt att bygga så litet som de fått möjlighet till. Under samma period kan Uppsala studentkår konstatera att antalet studenter per studentbostad förblivit konstant i Uppsala. För vår del har den sänkta standarden alltså som bäst låtit bostadsbyggandet hålla takten med ökningen av studenter – vilket gett oss en jämn men likväl akut bostadskris.

Tre gånger under de senaste tio åren har Boverket ombetts utreda mindre boyta, minskad tillgänglighet och sänkningar av den tekniska standarden för studentbostäder.

I samma rapport konstaterar Boverket att sänkta krav på tillgänglighet inte förväntas ha någon större effekt på byggandet. Man understryker däremot att minskad tillgänglighet medför långtgående negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning, liksom för studenter i allmänhet. Att tumma på funktionsvarierades rättigheter är i grunden oacceptabelt men blir ännu mer förbryllande som förslag när det redan konstaterats vara verkningslöst för byggandet.

Utöver att sänka krav på tillgänglighet nämner regeringen att man vill se över reglerna om buller i studentbostäder. Motiveringen är att studenter kan stå ut med mer oljud än andra grupper då vi endast bor i våra studentbostäder under en kortare period. Det här resonemanget är i grunden problematiskt men förvärras av det faktum att buller är ett växande problem för befolkningen som helhet.

Boverket måste stå på sig

Två miljoner svenskar bor i dag i bostäder med ljudnivåer över tillåtna gränsvärden. Om studentbostäder undantas från bullerregler kommer den siffran att öka ytterligare. Därmed finns det en reell risk att en person som bott i en bullrig studentbostad flyttar vidare till en annan bullrig bostad – vilket undergräver idén om att studenters exponering för oljud är tillfällig.

Precis som bostadskrisen inte kan lösas genom att upprepat sänka standarden kan problemet med bullernivåer i bostadsbeståndet inte lösas med fler bullriga bostäder. Uppsala studentkår uppmanar därför Boverket att stå på sig om sina tidigare slutsatser och slå vakt om rådande byggregler. De besparingar som möjliggörs genom sänkt kvalitet på studentbostäder sker på bekostnad av vår levnadsstandard. Och det kan vi helt enkelt inte acceptera.