Unionen: Öppna utbildningarna för fler

Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur, med stark jobbtillväxt och sjunkande arbetslöshet. Men även om mycket talar till Sveriges fördel just nu så finns det skäl till oro.

Kompetensbristen är det främsta tillväxthindret bland företagen, något som hämmar hela samhällsekonomin. Samtidigt förändrar automatiseringen arbetsmarknaden i grunden, en process som lär accelerera i takt med att konjunkturen försämras.

Finns inget utbud

Yrkeshögskolan har med sin nära koppling till arbetslivet stor potential att möta förändrade kompetensbehov och vara en ledande aktör i utvecklingen mot mer flexibla utbildningslösningar för yrkesverksamma.

Men då måste det i dag helt programbaserade utbudet kompletteras med kortare spetsutbildningar och kurser för yrkesverksamma. I dag saknas det utbudet helt.

Stängd för majoriteten

För att Sverige ska klara av att möta nästa konjunkturnedgång måste politikerna agera och
det snabbt.

Blott 1,5 procent av studenterna i yrkeshögskolan började förra året på utbildningar som är kortare än ett år. Det kan jämföras med högskolan där omkring en fjärdedel av helårsstudenterna läser på fristående kurs.

Yrkeshögskolan är därmed i praktiken helt stängd för den majoritet yrkesverksamma som inte har råd att ta studieledigt i ett år eller mer. Det är en oansvarig politik som gör det svårare för Sverige att möta digitaliseringens utmaningar.

Tre förslag

Unionen har tagit fram tre konkreta förslag på förändringar som regering och riksdag snarast behöver genomföra för att yrkeshögskolan ska bli mer tillgänglig för yrkesverksamma.

1. Inför helt fristående kurser i yrkeshögskolan.

I dag får utbildningar enligt förordningen inte vara kortare än en termin (100 yhp). Med helt fristående kurser kan innehållet skräddarsys efter yrkesverksammas behov. Den möjlighet regeringen infört för utbildningsanordnare att ta in studenter på enstaka kurser inom en pågående utbildning, när det finns lediga platser, är som väntat helt otillräcklig. 2017 resulterade det i endast i 34 deltagare.

2. Reservera en tredjedel av den pågående utbyggnaden till utbildningar som är kortare än ett år.

Liksom i högskolan saknas ekonomiska incitament för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan att möta behovet av korta, flexibla utbildningar. I yrkeshögskolan beror det till stor del på att anordnare får ekonomin säkrad för en längre period om de söker statsstöd för längre utbildningar. När antalet årsplatser nu kommer öka från 28 400 till 44 000 under en femårsperiod skulle med vårt förslag från och med 2022 som exempel 20 000 personer per år få möjlighet att studera en halv termin. Och andelen årsplatser kortare än ett år skulle utgöra 10 procent av yrkeshögskolans totala utbud.

3. Gör det lättare att använda yrkeserfarenhet som särskilt förkunskapskrav.

Med syfte att öka direktövergången från gymnasiet beslutades för två år sedan att yrkeserfarenhet bara ska få användas som särskilt förkunskapskrav om det finns särskilda skäl. Det var ett misstag eftersom det i praktiken hindrar anordnare från att erbjuda avancerade specialistutbildningar för yrkesverksamma. Istället bör nästa regering ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att inom ramen för sin tillsyn granska att yrkeserfarenhet endast används som förkunskapskrav när det är befogat.

För att Sverige ska klara av att möta nästa konjunkturnedgång måste politikerna agera och det snabbt. Den regering som leder landet efter valet måste prioritera en modernisering av yrkeshögskolan.

Yrkesverksammas trygghet på arbetsmarknaden och näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som jobbar kan möta de förändrade kompetenskrav som uppstår.