Debatt

Unga hindras från lovaktiviteter – gör lagen tydligare

Ungdomar med komplexa hälsobehov som behöver hjälp med medicinering nekas möjlighet att delta på lovaktiviteter på grund av otydlig lagstiftning. En översyn måste göras, skriver Furuboda folkhögskola – Sveriges största folkhögskola för personer med omfattande funktionsnedsättningar.

”Det finns tre lagar som reglerar deltagarnas vistelse och deltagande på kollo i annan kommun än hemkommunen. Det är SOL (socialtjänstlagen), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och HSL (hälso- och sjukvårdslagen).”
”Det finns tre lagar som reglerar deltagarnas vistelse och deltagande på kollo i annan kommun än hemkommunen. Det är SOL (socialtjänstlagen), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och HSL (hälso- och sjukvårdslagen).” Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan 60-talet har deltagare med komplexa hälsobehov sökt sig till Furuboda för att under sommaren och andra lovveckor delta i de kurser som folkhögskolan erbjuder. År efter år kommer flera deltagare tillbaka och genom decennierna har starka vänskapsband knutits.

Otydliga riktlinjer

En hel del av deltagarna på Furubodas lovkurser har omfattande behov av stöd bland annat när de ska ta sin medicin. För de flesta av deltagarna är möjligheten att vistas på läger och samtidigt få sin medicin inget problem då de flesta av deltagarna har insatser genom SOL (socialtjänstlagen) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Båda dessa lagar är tydliga i vilka rättigheter personer har då de befinner sig utanför sin hemkommun (där deltagaren bor). I dessa lagar görs det tydligt att vistelsekommunen bär ansvaret för att utföra insatser på plats i den tillfälliga vistelsekommunen (där folkhögskolan ligger), förutsatt att dessa insatser har sökts.

I somras uppstod emellertid problemet då en av våra deltagare tvingades ställa in sin vistelse på grund av att vistelsekommunens hälso- och sjukvårdsenhet nekande att ansvara för deltagarens medicinadministrering. Detta trots att hemkommunen ville ge vistelsekommunen ett formellt uppdrag att tillfälligt överta ansvaret för medicineringen.

Det visade sig att deltagaren endast hade insatser via HSL (hälso- och sjukvårdslagen) och i den lagen är riktlinjerna otydliga kring vad som gäller vid vistelse i annan kommun. Det som saknades var enbart en enklare utbildning för att kunna ge deltagaren insulin – en medicin som personalen redan är van att ge, men som behöver godkännas för varje ny individ enligt dennes specifika rutiner.

Vad säger lagen?

Det finns tre lagar som reglerar deltagarnas vistelse och deltagande på kollo i annan kommun än hemkommunen. Det är SOL (socialtjänstlagen), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och HSL (hälso- och sjukvårdslagen).

Tvetydigheten och gråzonerna måste ersättas av en gemensam vilja att tillgodose lagstadgade rättigheter, oavsett vem utföraren blir.

Inom både SOL och LSS används vistelsebegreppet som gör gällande att kommunen har ett omfattande ansvar att tillgodose behov även i de fall då en person inte är skriven i kommunen. Det kan till exempel handla om en person som veckopendlar till annan ort, en person som är på semester, eller en person som går en kurs utanför sin hemkommun.

När det kommer till personer som har insatser via enbart HSL är riktlinjerna däremot nästintill obefintliga. Ofta ges medicinerna inom så kallad ”egenvård” där nära anhöriga bär ansvaret. Vi undrar om det verkligen är tanken att personen inte ska kunna vistas i en annan kommun utan att ha en anhörig med sig? När vi ringde till Socialstyrelsen för att fråga hur lagstiftningen ska tolkas, kunde inte de heller ge något rakt svar.

Denna otydlighet i lagstiftningen drabbar ungdomar år efter år som vill delta på Furubodas lovaktiviteter. För att kunna garantera den enskilde personens rätt till stöd och hjälp, oavsett om de har insatser via HSL, SOL eller LSS, måste en översyn av samtliga lagar göras. Tvetydigheten och gråzonerna måste ersättas av en gemensam vilja att tillgodose lagstadgade rättigheter, oavsett vem utföraren blir.

Våra krav

För att inte fler personer med funktionsnedsättningar ska drabbas kräver vi att:

  • Den tydlighet som inom SOL (socialtjänstlagen) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) klargör ansvarsfördelningen mellan hem- och vistelsekommunen, även ska gälla inom HSL.
  • Att systemet för att söka insatser blir mer lättnavigerad. I dag är systemet alldeles för komplicerat för att enskilda personer och deras anhöriga ska reda ut hur de ska gå till väga för att söka insatser i god tid.
  • Kommunernas ansvarsfördelning och kommunikation sinsemellan behöver moderniseras och anpassas till vårt förändrade samhälle som ställer högre krav på rörlighet och valfrihet – och detta måste gälla även för personer med komplexa hälsotillstånd.

Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget