Under all kritik att styret i Region Stockholm säger upp vårdpersonal via medierna

Vården i Region Stockholm är bland den bästa både i Sverige och i världen. Här finns världsledande forskning och en vård med hög tillgänglighet där vi även tar ett stort nationellt ansvar. Det är ingen slump. Förutsättningen är skickliga medarbetare som gör sitt yttersta varje dag. Men det finns stora bekymmer, inte minst när det gäller arbetsmiljön vilket i sin tur leder till svårigheter att bemanna vårdplatser.

Mer medarbetardrivet förändringsarbete

Att locka fler till att vilja jobba och stanna kvar i Stockholmsvården blir inte enklare när vänsterstyret gång på gång informerar anställda om nedläggningsbeslut via media i stället för att föra en dialog. Medarbetare på närakuten i Hötorget, ambulanspersonal och medarbetare som jobbar med funktionsnedsatta barn är några grupper som via media fått veta att de inte kommer ha sina nuvarande jobb kvar. Vi förstår att vänsterstyret av ideologiska skäl inte gillar andra vårdgivare, men man kan inte meddela uppsägning via medierna. Här måste styret ta till sig av kritiken och börja göra rätt.

Arbetet under pandemin visade att all den kraft som behövs för att förbättra vården i Stockholm finns.

Moderaterna har en annan väg för att göra det mer attraktivt att vilja jobba och stanna kvar i vården. Medarbetardrivet förändringsarbete, fler utbildningsplatser, fler vårdgivare, fler arbetsgivare i samverkan och minskad administration är viktiga delar i detta arbete.

Det råder ingen brist på barnmorskor, läkare, undersköterskor eller sjuksköterskor. Men allt för få vill jobba för regionen. Detta innebär i sin tur stängda vårdplatser och långa vårdköer. En attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetarna den bästa arbetsmiljön och goda karriärmöjligheter är vägen fram för att locka de bästa att vilja jobba i Region Stockholm. Därför föreslår vi i vår oppositionsbudget att det under 2024 ska genomföras en riktad satsning på arbetsmiljö för att minska sjukfrånvaron.

Utveckla IT-stödet

Många organisationer använder i dag sina anställda som den viktigaste resursen när det gäller att effektivisera verksamheterna. Effektiviseringar ses där aldrig som ett hot mot professionalismen, utan som en följd av att medarbetarna får utrymme att utveckla sitt arbete till nytta för till exempel patienter. Arbetet under pandemin visade att all den kraft som behövs för att förbättra vården i Stockholm finns. Den måste bara släppas fri.

Alla som jobbar i vården måste ses som människor i stället för som en rad i ett schema. Medarbetarna är människor som är utbildade, som valt ett yrke där de kan utvecklas, som vill känna att de ges förtroende och har mandat. Arbetsgivaren måste låta medarbetarna bidra med sin kompetens för att åstadkomma mesta möjliga patientnytta för varje krona, liksom anstränga sig för att lägga scheman som går att förena med familj och fritid. Många vittnar om att de får lägga onödigt mycket tid på administration, bland annat för att olika system inte pratar med varandra. IT-stödet måste utvecklas så att medarbetarna kan lägga mindre tid på onödig administration och mer tid på patienterna.

Vård som bedrivs av andra regioner och fristående aktörer är en förutsättning för medarbetarnas möjligheter att utvecklas och välja en arbetsgivare som är bäst för den enskilde. Mångfald bland utförare och olika typer av samarbeten mellan regionen och fristående aktörer tillför sjukvården nya idéer på hur den kan organiseras och utvecklas, och ger på så vis regionens egna verksamheter något att jämföra sig med.

Fullt fungerande närakut läggs ned

Det är en enorm brist på AT-platser i hela landet vilket gör att nyexaminerade läkares väg till att bli färdiga specialister blir onödigt lång. Det gäller även Stockholm. Därför är det viktigt att alla vårdgivare utökar antalet AT-tjänster för läkare, samt tar ett proportionerligt ansvar för såväl ST- som BT-tjänster. Här vill vi att Stockholm gärna krokar arm med staten när det kommer till frågan om att säkerställa att det finns tillräckligt många utbildningsplatser kopplade till vårdyrkena.

Den nya sexåriga läkarutbildningen innehåller moment för läkarstudenterna ute på en närakut, där verksamhetsförlagt utbildning på närakut har blivit ett obligatoriskt moment. I dagsläget är det Närakut Hötorget som ensam räckt upp handen och tar emot studerande för detta ändamål. Det ger ingen ersättning men vårdgivaren har resonerat att det är viktigt för framtida kompetensförsörjning. Närakut Hötorget och Karolinska institutet har en särskild samverkan i den nya läkarutbildningen där närakuten utgör en viktig utbildningsenhet. Att i det läget lägga ner en fullt fungerande närakut, som också tar detta ansvar, riskerar att få uppenbart negativa konsekvenser för läkarutbildningen i Stockholm.

Medarbetarna i Stockholmsvården är skickliga och gör sitt yttersta varje dag. Det är genom dialog, och inte röd monolog, som vi skapar förutsättningar för att förbättra arbetsmiljön och korta vårdköerna.